måndag 21 augusti 2017

Balladen om en bruten näsa

Balladen om en bruten näsa är skriven av Arne Svingen som också skrivit  böckerna om Hubert för den något yngre läsaren.

Balladen om en bruten näsaBoken handlar om Bart som bor med sin mamma i en sunkig lägenhet. De lever på socialbidrag, men behöver ändå låsa ordentligt för att inte deras klåfingriga grannar ska stjäla allt de äger och har. Mamman vill gärna att Bart ska kunna stå på sig gentemot världen, så han går på boxning. Det går sådär, han är inte så bra på att slåss, utan får oftast se sig besegrad.
I skolan så tillhör Bart ett gäng som är precis i utkanten av den sociala hierarkin, de är inte utstötta, men absolut inte inne!
Bart har ett stort intresse, han sjunger opera i badrummet när ingen ser , försöker han sjunga inför publik så låser sig hans röst helt, och det låter som en kraxning...
Livet går sin gilla gång, och Bart är ändå ganska nöjd med livet, även om det ibland knappt finns mat att äta, och att mamma inte alltid kommer hem på natten. I skolan är ändå allt som vanligt, ända tills läraren vill att alla ska bidra med något till sommarfesten. Bart gör sig så osynlig han bara kan, och hade nog lyckats med att komma undan om det inte varit för Ada. Ada kommer på hans hemlighet, och Ada kan absolut inte hålla någons hemlighet för sig själv. Vad i hela friden ska Bart nu göra för att klara sig undan sommarfesten???

Boken behandlar flera svåra ämnen som utanförskap, psykisk ohälsa, missbruk och fattigdom men har en positiv anda rakt igenom som gör att den inte känns svårläst. Bart ger inte upp! Vad titeln anspelar på? Det får du reda på när du läser boken!


onsdag 16 augusti 2017

Mötet med texten

I dag möter vi eleverna i Kävlinge kommun! Det är så härligt att höra sorl från pigga och nyfikna ungdomar i korridorerna igen. Ett nytt läsår står för dörren och det är verkligen inspirerande att få arbeta med våra härliga tonåringar!

I går mötte jag alla svensklärarna här på Tolvåkerskolan. Vi brukar ha en timme tillsammans inför varje läsår, då vi bland annat talar om årets projekt, nya böcker och går igenom bra och aktuell forskning som vi kan ta del av och lära oss något av.

I år lyfte jag fram tre böcker som jag tycker är väl värda att ta del av som svensklärare. Det är Britta Stenssons inte helt nya men utmärkta bok Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning. Anne-Marie Körlings alldeles färska bok Textsamtal & Bildpromenad och framförallt boken Mötet med texten av Jenny Edvardsson (Jenny på Wendes).

Förra året presenterade Westlund och Molloy forskning som visar att så många som en fjärdedel (25%) av ungdomarna i svensk skola läser korrekt mekaniskt men utan att förstå vad de läser. Britta Stensson skriver i Mellan raderna om att för att kunna bli en god läsare behöver barn/ungdomar få tid till läsning, ha tillgång till böcker, få hjälp med strategier för att kunna förstå vad man läser och få möjlighet att samtala/reflektera om det lästa. (Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning, 2006, s. 15ff).

För att vi ska kunna få en läsande och reflekterande ungdomsgeneration är det alltså av största vikt att vi läser med våra barn och ungdomar och att vi använder och lär våra elever olika lässtrategier för att få dem att komma vidare i texterna och att förstå vad det är de läser!

Jenny Edvardsson är lärare på Wendesgymnasiet i Kristianstad. Hon har uppmärksammats i media och är en ofta anlitad föreläsare eftersom hennes undervisningsmetoder verkar ha varit framgångsrika för framförallt läsovana killar. För ett halvår sedan kom hennes bok Mötet med texten ut. I boken beskriver Edvardsson på ett enkelt men mycket pedagogiskt sätt hur hon bedriver undervisning i sina klasser med hjälp av att modellera och av olika strategier. Jenny Edvardsson gör välkänd läsforskning (ex av Chambers, Westlund, Langer mfl) till sin egen och bedriver undervisningen därefter. Allt beskrivs frikostigt men lättsamt i boken. Edvardsson delar också med sig av mallar och pedagogiska tips från sin vardag på bloggen Jenny på Wendes

Boken Mötet med texten är min nya favorit!! Så många bra och enkla tips! Så bra beskrivet! Jenny Edvardsson arbetar med gymnasieungdomar men boken kan absolut tillämpas för skolans alla åldrar.








Inatt jag drömde

Den sista veckan innan jag börjar jobba efter semestern brukar jag alltid drömma väldigt mycket, kaotiskt och levande. Detta har jag gjort innan skolstart så länge jag kan minnas. Ofta kommer jag bara ihåg brottstycken av drömmen, men den brukar ligga kvar och skvalpa i huvudet ganska länge efteråt. Jag är ganska glad att ingen annan ser alla galna saker som jag upplever på natten, även om min man får stå ut med saker som att jag ligger och nynnar La vie en Rose mitt i natten.


I helgen läste jag en bok om drömmar. Det är Mårten Melin som äntligen har kommit med en ny fullängdsroman, det är två år sedan sist. Återigen rör vi oss i utkanten av Skogsbingelskolan, även om boken inte utspelar sig där.


Malik är på kollo när han vaknar på natten och upptäcker att han kan se folks drömmar när de sover. Ovanför sina kompisars huvuden ser han som revor i luften, och när han tittar in där ser han vad de drömmer om. Och inte bara se, han kan gå in i drömmarna. Malik fattar först inte vad som händer, och han vet egentligen inte om han verkligen tycker att det är en bra grej att se och delta i drömmarna, men lite häftigt är det ju. För att imponera på Sira, tjejen han är kär i,
 tar han med henne till sin rumskompis Elias dröm, men det går inte riktigt som han tänkt. För vad händer egentligen när någon vaknar ur sin dröm? Jo, öppningen försvinner medan drömmen fortsätter. Och för att kunna komma tillbaka igen krävs att personen fortsätter drömma på samma dröm när hen somnar om.


I drömmarna kan Malik göra vad han vill. Han behöver bara tänka det så händer det. Detta är naturligtvis en otroligt praktisk egenskap men den kommer med makt och ansvar. Vad händer om någon vill utnyttja Maliks förmåga för att ta över världen?


Jag gillar Melins nyaste bok. Det är en intressant, spännande och lite creepy tanke att kunna ta sig in i någons dröm. Vill en egentligen veta vad andra drömmer? Och hade jag velat att någon annan gick in i min dröm på natten? Hu!

tisdag 15 augusti 2017

Skolstart!

I morgon är det dags för Kävlinges elever att starta höstterminen. Jag längtar, det är så tyst och tomt i biblioteket utan er, och jag har ställt upp många nya böcker som bara väntar på att få bli lästa!
För några är det den allra allra första skoldagen, och jag har hittat lite böcker som handlar om just det. Kom in och låna nya böcker så fort du kan!


fredag 11 augusti 2017

Lika fast olika

När jag är ute och reser brukar jag försöka besöka bibliotek och boklådor för att kolla in hur böcker skyltas och vad som finns till försäljning. Därför styrde jag stegen mot bokhandeln i Voss när jag gick en kurs på ortens folkhögskola i somras. Voss ligger inte långt från Bergen i Norge och ska en ta vår kursvärd på orden ligger orten mycket centralt.
Den här gången fastnade jag för hur olika utgåvor av böcker kan se ut trots så många likheter mellan våra länder.

Se här Elin Lindells andra bok om Jördis där omslagen är identiska men titlarna skiljer sig åt. Båda är mycket bra, tycker jag.







Den spännande dystopin En sekund i taget som inleder Sofia Nordins kvartett av böcker har två helt olika omslag. Den svenska utgåvan är helt klart den bästa enligt mitt förmenande






Jag kan inte låta bli att undra hur det går till när förhandlingarna om titel och omslag sker. När hundarna kommer av Jessica Schiefauer har så gott som identiskt omslag och titel. Är det ett starkt förlag som förhandlar, eller gillar det köpande förlaget allt?








Till sist en av mina norska favoriter, Våffelhjärtat av Maria Parr. Vilket omslag föredrar du?












torsdag 10 augusti 2017

Julias superkrafter

Malin Roca Ahlgren har gett ut fyra böcker om ungdomar med funktionsstörning. Två böcker om Alice, som har ADHD och en bok  om Lisa, som har ångest varje gång hon skall gå till skolan.Den nya boken heter Julias superkrafter och här får vi möta Julia som har asperberger eller högfungerande autism, som det också kallas.

Skolstarten i sjuan blir inte som Julia hoppats. Många av tjejerna viskar och fnissar bakom hennes rygg och klassen har fått en ny lärare Micke, som inte alls förstår att Julia behöver ha det på ett visst sätt för att inte känna att allting är väldigt jobbigt och att hon bara vill ge upp och springa hem och gömma sig.
Att ha asperger som Julia kan bl a innebära att man inte klarar när saker och ting inte blir som det var bestämt eller att man inte förstår när någon skämtar eller för den delen driver med en. Det kan också innebära att man har speciella begåvningar, saker som man är väldigt väldigt duktig på.

I boken får vi följa Julia när hon
blir alltmer förtvivlad och oförstådd i skolan. Högstadiet med alla förändringar för Julia och med ett annat socialt spel än innan mellan kompisarna, blir helt enkelt för mycket. Julia flyr hem till sin förstående pappa och vill aldrig gå tillbaka till skolan igen.
Pappa bestämmer att det är dags för ett möte på skolan med alla som träffar Julia på dagarna, för att förklara och reda ut hur det skall bli så bra som möjligt för Julia.

Det blir också mycket bättre efter mötet , Julia känner sig mer förstådd och får också de nödvändiga förändringar som behövs för att hon skall må bra.

Boken är mer en faktabok om hur det kan vara att leva med asperger, än vad det är en lysande berättelse. Men den fyller verkligen sitt syfte. Malin Roca Ahlgrens böcker är viktiga!

onsdag 9 augusti 2017

Blodsvänner

Jag gillade verkligen Camilla Lagerqvists serie om Svarta rosorna, och blev lite beklämd när jag insåg att det inte blir fler äventyr för Maja, Hilde och Ben.

Nu har hon påbörjat en ny serie som heter Blodsvänner. Första delen heter Försvunnen och handlar om tolvåriga Disa, som bor på ett barnhem utanför Uppsala. Hennes mamma försvann för sex år sedan, och pappan har bildat en ny familj. De enda som fortfarande letar efter mamman är Disa och hennes älskade morfar Ludde. Disa tillbringar hela somrarna med Ludde, som är resande och musikant, men en dag så blir hon omhändertagen, eftersom det bestäms att barn som är av resandefolket skulle omhändertas, och blir då placerad på barnhemmet. Ludde kämpar förtvivlat för att hon ska få bo hos honom och hälsar på varje söndag, på besöksdagen. Denna söndagen så kommer han dock inte, och Disa oroar sig fördärvad.
På barnhemmet bor också Albin, sonson till föreståndaren, och han och Disa är riktigt goda vänner. En dag när de är på besök hos Albins kompis Ville, hör de talas om att trädgårdsmästarens syster också försvunnit! Det visar sig att även hon tillhör resandefolket, och nu börjar barnen ana ugglor i mossen. De lovar trädgårdsmästaren att de ska leta reda på systern, samtidigt som de letar efter Ludde.
Ledtrådarna de hittar pekar på en av Villes föräldrars bekanta, Mikkel Falsum, som arbetar på Rasbiologiska institutet i Uppsala. Han har kalla ögon och stor makt, men Disa gör vadsomhelst för att rädda sin älskade Ludde...

Nästa del i serien kommer redan i höst och heter "Vittnet"


Så här skriver Camilla om böckerna:
"Inte många vet att Hitler skickade hit sina främsta forskare för att de skulle lära av de svenska rasbiologerna. Deras forskning låg sedan delvis till grund när man började utrensningen av människor med oönskad etnicitet. Det här är en mörk period i svensk historia som det inte pratas så mycket om. Jag ville skildra den ur ett ung människas ögon, någon som tillhörde den grupp som ansågs som mindre värd och som staten utsatte för fruktansvärda övergrepp." 


Försvunnen

Ljuset vi inte ser

Jag har läst den prisbelönade boken Ljuset vi inte ser av Anthony Doerr i sommar. Jag läser mycket och många böcker tycker jag är bra. Ibland träffar man på¨något extra, ett guldkorn. Ljuset vi inte ser är en sådan bok. Vilken fantastisk episk och poetisk berättelse! Och vilket språk! Hyllningskören om boken är stor och jag kan bara hålla med i beskrivningar om boken som "Magnifik" (The Guardian) eller "En fängslande berättelse som aldrig släpper taget" (Allas).

Historien utspelar sig i Tyskland och Frankrike under några år mitt under andra världskriget. Egentligen kan jag känna mig mätt på böcker som utspelar sig under andra världskriget, jag har läst så många... Men denna boken innehåller så mycket mer är kriget, den handlar naturligtvis om krigets ondska men också om det sunda motståndet som gror och om den stora godhet som finns hos många människor. Hela handlingen rör sig runt två barn. Den franska och dessutom blinda flickan Marie-Laure och den tyske teknikintresserade pojken Werner. Barnen befinner sig på olika sidor i kriget och författaren lyckas på ett mycket raffinerat sätt binda ihop den osannolika men fantastiska historien kring de två.

Nu har min 14-årige son börjat läsa boken. Det ska bli spännande att höra vad han tycker om den 595 sidor långa berättelsen!

tisdag 8 augusti 2017

Det var inte bättre förr.

I sommar har jag tillbringat några veckor i Norge, bland annat i de norska fjällen. En dag kom vi, efter lång vandring, ner till Østerbø i Aurlandsdalen. Även om vägen dit var strapatsrik för oss kom vi fram till ett rejält mål mat och en bekväm säng.

I hyttan fanns gott om litteratur av olika slag, för de yngre ett helt tråg fullt. Jag diskuterade böcker med en 11-årig flicka. Hennes absoluta favorit var Harry Potter, för fantasy skulle det vara. När jag berättade att jag gillade Grøntvedts böcker tittade hon på mig och sa med eftertryck att de böckerna hade hon läst i tvåan men tyckt att de var alldeles för romantiska.








Trots många kilometer i benen tog vi en extra runda ut runt hyttan, hon och jag. Vi fann en liten kyrkogård som varit i bruk under senare delen av 1800-talet.Arton personer låg begravda på denna vackra plats där livet varit ack så hårt. Två ensliga fjällgårdar dit prästen kom och begravde, det enklaste alternativet. Hälften av de begravda fick aldrig chansen att ens lära sig läsa, de dog under sitt första levnadsår. De som överlevde barndomen blev mycket gamla. Vad läste de och fanns tiden till det? Kanske var berättandet deras chans till annat än kyrkliga texter? 
Vi enades om att vi hade det mycket bättre. Tänk att leva innan Harry Potter skrevs, det kunde hon inte tänka sig. 

måndag 7 augusti 2017

Sommarens läsning!

Jag hann inte igenom hela högen jag hade tänkt att jag skulle läsa, men några böcker fick jag läst iallafall!


Den bok som berörde mig mest var utan konkurrens Ruta Sepetys "Strimmor av hopp". Den handlar om femtonåriga Lina och hennes familj under andra världskriget. Familjen bor i Litauen, så det handlar för ovanlighetens skull inte om tyskarna och nazisterna, men det blir inte mindre förskräckligt för det. Stalin hade även han en hemlig polis, och en kväll slår de in dörren till familjens hem och för bort dem. De skiljs åt, pappan, som arbetar på universitet, har redan fängslats och förts iväg till okänd plats, Lina, mamman och lillebror Jonas får 20 minuter på sig att packa, sedan körs de iväg, först med lastbil och sedan med tåg. Som tur är så vet de inte vilka umbäranden de kommer att utsättas för under de närmsta 10 åren...Slutdestinationen är ett fångläger på den sibiriska kusten, där polarvintern är omänskligt kall, och förhållandena för fångarna urusla. Trots allt elände och alla vedemödor så finns det hopp, uppfinningsrikedom, vänskap och medmänsklighet i boken vilket visar på människans förmåga att uthärda och kompromissa. Ruta har skrivit ytterligare en bok som utspelar sig under andra världskriget "Tårar i havet", den hamnar på "att läsa under höstenlistan".

Det har gått sådär med mitt molnskådande, jag skrev om mina ambitioner här. De moln jag sett mest är Nimbostratus, regnmoln, och Cumulonimbus, bymoln, eller som vi kallar dem hemma, tråkmoln. Båda typerna ger regn, regn och regn....I ärlighetens namn så har jag sett ett och annat Cirrus, fjädermoln eller vackert vädermoln också, men inte så ofta...

söndag 6 augusti 2017

Vingar-stridspilot

Argasso är ett bokförlag, med en bred utgivning av lättlästa böcker, med spännande innehåll, för de äldre barnen och tonåringarna. På Argasso, har boken Vingar-Stridspilot kommit ut, skriven av Tom Palmer, som tidigare skrivit bl a en serie om fotboll, som börjar med boken Avspark.

Vingar-Stridspilot är en spännande bok om en tid , det inte skrivs så mycket om för ungdomar, nämligen Första Världskriget.
Boken börjar i nutid, när Jatinder är på fotbollsskola under sommarlovet. Jatinder är en kille på 12 år. Han gör alltid sitt bästa, men tar aldrig några risker, vare sig på eller vid sidan om fotbollsplanen.

Bredvid skolan, där barnen bor under några sommarlovsveckor, ligger ett gammalt övergivet flygfält, som tycks insvept i mystik En dag ser Jatinder en man som inte tycks höra hemma där, han ser vilsen ut och har konstiga kläder, det och att han läser en bok om stridspiloten, Hardit Singh Malik, som var en av de piloter, som bodde på skolan, för ca hundra år sedan kastar Jatinder in i ett verkligt äventyr, där han får möta sin egen rädsla, men även finna sitt mod.

Spännande och lättläst bok , framförallt för dig som gillar flygplan.





måndag 31 juli 2017

Väktarens lärling

Min son och jag har en del gemensamma bokfavoriter, där det finns en serie, som intar en särställning  och det är  Väktarens lärling serien , skriven av Joseph Delaney.
Igår medan regnet öste ned, satt vi och pratade om böckerna och varför de egentligen är så bra.

Väktarens lärling serien är sk dark fantasy, fantasy med inslag av skräck eller och som utspelar sig i en mörk atmosfär.

Johannes lyssnade först på Väktarenserien som ljudbok, med Jakob Ekstrand som inläsare.
-Då var jag 11 år( 19 nu) och jag blev otroligt fångad av historien. Sedan läste jag de åtta böckerna i serien och även den fristående boken "I, Grimalkin".

-Vad är det som gör att de här böckerna lyfter och gör att man kan läsa om dem flera gånger och att man även som vuxen kan läsa dem med behållning. ( Själv är jag inne på min tredje gång nu)

Handlingen är i korthet att Tom Ward, den sjunde sonen till en sjunde son, lämnar sin familj för att börja sin lära hos traktens Väktare, en man som har till uppgift att vakta och skydda trakten mot mörkrets  makter. Häxor, boggartar, gastar, spöken och mycket annat.

J -Böckernas miljöbeskrivning är otroligt bra, det utspelar sig i ett 1600-1700 tals England, med mörka regniga, kalla och stormpiskade hedar och bergslandskap.Kanske inte helt olikt författarens eget Lancashire, där han bor mitt i "boggartland". (boggartar, varelser i engelsk folklore, som mestadels är onda och med enorma krafter, finns även goda boggartar, som t ex tar hand om ett hushåll)
Delaney har byggt upp en hel värld , som ändå har samröre med den verkliga världen , bl.a. finns en  stark religionskritik, som bygger på historiska händelser med häxförföljelser, inkvisition osv.  Ett genidrag i berättelsen, säger Johannes är att Delaney inte begränsar historien till den tid berättelsen utspelas i, utan också är noga med att bygga upp ett före och efter. T ex finns berättelsen om "de små folken", som levt innan Väktarens tid och hela deras mytologi. Det gör historien rikare och mer intressant.

Väktaren har i sin ungdom börjat utbilda sig till präst, men hoppat av eftersom han inte kan tro på allt kyrkan säger. Istället blir han Väktare och hamnar då i utkanten av samhället. Många "vanliga" människor vill inte ha något samröre med Väktarna, eftersom de då skulle tvingas möta de mörka krafter, som det är Väktarens uppgift att skydda dem ifrån. Så, när Tom blir Väktarens lärling , blir också hans plats i samhället i utkanten.

Karaktärerna i böckerna är mångfacetterade. Inget är riktigt vad det tycks vara från början. Den tuffe och karaktärsfaste Väktaren själv,  visar sig också ha sina svagheter ( se Väktarens hemlighet), vilka dock inte skall avslöjas här

I utkanten finns också Alice, en flicka med spetsiga skor( akta dig för flickor med spetsiga skor, säger Väktaren) , de är nämligen häxor.

Men Alice, som är lika gammal, som Tom, tretton år, och Tom blir vänner, bundsförvanter och många gånger har Alice den kunskap som behövs för att hjälpa Tom mot de mörka och skrämmande varelser han får ta itu med. Väktaren vill bryta vänskapen mellan Alice och Tom, eftersom hon är en häxa(dock en "god" häxa) eller? Om Alice är en häxa med goda krafter( inte bara) finns också motsatsen i berättelsen, riktigt skrämmande "blod och ben" häxor, som livnär sig på främst små barns ben och blod. Dessa häxor kan man inte oskadliggöra genom att döda dem, utan de måste fjättras upp och ned i jorden, under stora stenblock och många järnbalkar.


Handlingen i böckerna utvecklas genom serien, så att i början verkar ondskan småskaligt, den dyker upp här och där, för att i de senare böckerna utvecklas till ett krig mot en världsomfattande ondska. Vill du ha en spännande, mörk och rik läsupplevelse-Läs Väktaren serien.




onsdag 26 juli 2017

Djur i den svenska naturen

Det har nu gått några veckor sedan mitt senaste inlägg. Jag har inte tagit mig igenom bokhögen som jag laddat upp med inför sommaren, men har läst en hel del som från början inte var planerat. Bland annat så har jag fördjupat mig i Vilda djurboken favoritdjur i svensk natur av Martin Emtenäs. Känner du till honom?
Han har tidigare jobbat som programledare för SVTs Mitt i naturen. Ett av hans avsnitt finns i SVTs Öppet arkiv. I det besöker han Lummelundagrottan som är ett naturreservat på Gotland. Klicka här om du vill se programmet. Nu tillbaka till hans bok!

I boken får vi läsa om 25 olika djur som ingår i den svenska faunan. Vi får möta brunbjörn, knölsvan, varg, fjällräv, korp och berguv för att nämna några av mina favoriter. Visste du att varje landskap Sverige har ett djur som representant? Näst längst bak i boken finns en karta över Sverige och där kan du läsa om vilket djur som representerar respektive landskap, samt hur det djuret mår i dagsläget. Det vill säga om djurets stam är stark eller utrotningshotad och var i Sverige du kan stöta på djuret.
Längst bak i boken finns en frågequiz med 25 kluriga frågor. Klarar du den utan att ha läst igenom boken så är du mycket kunnig om de svenska djuren!

Boken är skriven för de yngre läsarna men jag tycker att den vänder sig hela läsarkretsen oavsett ålder. Den är vackert illustrerad av Per Gustavsson, Cecilia Heikkilä och Joanna Hellgren.

Har du inte bekantat dig med boken så är mitt tips att göra det. Den är väldigt fin.

Första världskriget i Flandern

Jag och familjen har varit på semester i Belgien, där det på många håll uppmärksammas att det är hundra år sedan kriget pågick. Fronten gick från Atlantkusten genom hela Belgien ända ner till Schweiziska gränsen. Längs den forna fronten finns många minnesmärken, kyrkogårdar och skyttegravar kvar. Bilderna på museet "In Flandern Fields" visar den totala ödeläggelse som kriget innebar, i princip all skog skövlades eller sprängdes, hus , kyrkor och medeltida byggnader jämnades med marken och slagfälten blev till lervälling. Kriget längs fronten utspelades till stor del i ett stort system av skyttegravar, "Trenches", och det har skrivits oändligt mycket böcker om livet på västfronten.

I museets shop hittade jag en hel del böcker som vänder sig till barn och ungdomar, varav en känd författare gjorde sig påmind!


Efter kriget så var Belgarna snabba på att bygga upp sina städer och byar igen, livet fortsatte och på 1930-talet så var mycket återställt, men  sen kom nästa krig...

I en klass för sig

Lee har lyckats övertala sina föräldrar om att få söka till den kända och prestigefyllda internatskolan Ault. Hon kommer dit på stipendium och när Lee väl har börjat på skolan börjar hon fråga sig själv om det egentligen var en så bra idé att flytta dit. Lee känner sig annorlunda men inte unik utan mer utanför. De flesta av eleverna som går på skolan tillhör en annan samhällsklass än vad Lee och hennes familj gör. Många känner varandra väl och mycket av elevernas relationer pågår "under ytan", där oskrivna regler och inarbetade traditioner råder.

Lee försöker passa in, försöker få kompisar och försöker trivas. Månaderna går och vi får vara med om Lees utveckling och reflektioner över sig själv. För Curtis Sittenfelds roman I en klass för sig är en riktigt klassisk utvecklingsroman om den svåra tiden i de sena tonåren när man vill vara inne men inte vara mainstream, när man vill vara unik men inte annorlunda, när man man vill vara kompis med rätt personer men är livrädd för att utelämna sig själv.

Det befriande med boken är att denna tonårstid på internatskolan inte romantiseras som den tyvärr görs i alltför många böcker. Ångesten, ensamheten men också glimtar av njutning, nöjdhet och skratt kommer fram. Och det är ju just så som tonårstiden är för de allra flesta oavsett om man går på den fina internatskolan Aunt eller om man går på ett vanligt högstadiem eller gymnasium i Sverige.

I en klass för sig håller hög klass som läsupplevelse för de äldre ungdomarna.

måndag 24 juli 2017

Game of Thrones

Så är den då här igen. Game of Thrones! Enligt TIME magazine den största och mest populära TV-serien i världen. Förra säsongen tittade ca 23 miljoner människor enbart i USA på varje avsnitt. Den 16 juli körde säsong 7 igång och nu har vi, inbitna GoT-fans sju härliga avsnitt att se fram emot denna sommaren. Det kommer att släppas ytterligare sex avsnitt, lite oklart när och sedan är det definitivt slut!

Vad är det då som gör serien så otroligt populär? Det har redan skrivits mycket om detta och fler analyser lär komma. Själv fastnade jag för de intressanta karaktärerna och karaktärsbeskrivningarna. Genom de sex säsongerna har vi fått möta och följa ett antal personer och huvudpersoner. Vi kan aldrig riktigt veta hur och vad personens nästa steg ska bli. Serien är oförutsägbar vilket är en av framgångsfaktorerna. Plötsligt dör en huvudkaraktär som man tror ska finnas kvar till slutet. Det är intressant att följa människorna i serien kanske framförallt kvinnorna. Game of Thrones vimlar av starka kvinnor som tillåts ta stor plats - Hurra!! Vi är många som hoppas att hela denna fantastiska TV-serie avslutas med att en kvinna (min förhoppning är Daenerys Targaryen) bestiger järntronen. Men som sagt serien är oförutsägbar och antagligen får vi se ett helt annat slut än det förväntade.

Bakom hela denna framgångssaga finns det en bokserie. Utan George R.R Martins böcker som börjar med Game of Thrones (Kampen om järntronen) så hade inte serien kommit till. Serien och böckerna följs åt till en början men efter några säsonger har manusförfattarna till TV-serien delvis gått ifrån den ursprungliga handlingen och kreativt skapat något nytt inom ramen för bokserien.

Det från serien redan bevingade uttrycket "Winter is coming" kommer vi att få leva med i modern tid. Så även den klimatförändring som ligger till grund både för det svåra och hårda klimatet som människorna i Game of Thrones tvingas leva med och som vi i den "riktiga" världen nu dagligen ser spår av. Uttrycket "Winter is coming" har vi även allt som oftast hört i samband med att västvärldens politiska utveckling har beskrivits det senaste året.

Kanske kommer vintern först (kanske är den redan här...) men må sedan de goda krafterna (och de starka kvinnorna) ta över!


torsdag 20 juli 2017

Ulf Stark och Åskan

Som Emelie skrev om i ett tidigare inlägg har Ulf Stark gått ur tiden. Jag tror att alla har sin favorit bland hans rika utgivning. Det märks ju även här på bubbel där vi återkommit till honom och hans författarskap ett flertal gånger.
I SVT:s öppet arkiv finns flera inslag och filmatiserade böcker att grotta ner sig i. 

I min sommarhög av barn- och ungdomsböcker fanns naturligtvis en av hans böcker, nämligen Åskan. Om det är hans sista är väl för tidigt att slå fast. Förhoppningsvis finns ett eller kanske flera färdigskrivna alster som kommer att ges ut postumt.
Nåväl Åskan är en underbar bok på många sätt. Den har fantastiska bilder av Marcus-Gunnar Pettersson som vi sett illustrera Saltos bilderböcker och Vi letar skatt av Jesper Lundqvist. I Åskan har han ett nytt uttryckssätt som är SÅ lyckat. Framsidan är genial, den fångar verkligen Åskan och bokens handling.
Än en gång möter vi Ulf som barn - så skickligt att kunna variera och förnya denna barndomsskildring gång på gång - tillsammans med kompisen Bernt. Ulf beter sig verkligen illa när han vid familjens middagsbord avslöjar en pinsam egenhet som Bernt har. Ulfs storebror för detta vidare till ingen mindre än mobbaren Bosse. Det här kommer att ödelägga Bernts framtid i skolan och i byn och det ödelägger definitivt pojkarnas vänskap.
Ulf är desperat, han vill verkligen ha tillbaka sin kompis och då kan en bli modig eller är det dumdristig han är när han närmar sig Åskan. En fruktad granne som barnen byggt upp en verklig skräckbild av. I deras berättelser äter han nästan små pojkar, i vart fall vrider han nacken av dem. Här bygger Ulf skickligt upp berättelsen så att läsaren känner sig klok och tidigt begriper att den fruktade grannen inte är alls är som ryktet säger.
Som om detta inte var nog är det kris hemma hos Ulf också. Hans mammas andningshål, som hon besökte varje söndag, har ödelagts i en storm och de annars så vackra melodierna hon brukat spela på pianot är utbytta mot tunga sorgliga stycken. Så har hon frenetiskt börjat städa och då vet vi ju alla hur illa ställt det är!
Ulf lyckas i sitt uppsåt och med Åskans stora hjälp, som han själv har stort intresse i, löser sig det mesta.
Ännu en underbar Ulf Stark bok som innehåller stort djup och en god portion med humor. Att läsa högt och för sig själv på kammaren.

Må åskan mullra ordentligt så att vi blir något lindrade i saknaden efter Ulf!

onsdag 19 juli 2017

Myriader av myror


Myrstackarna är skriven av Anna Hansson och illustrerad av Maria Andersson Keusseyan. Först vill jag säga att jag gillar omslaget väldigt mycket. Min läslust väcks gärna av ett riktigt bra omslag till en bok och det tycker jag att Myrstackarna har. Boken är sedan alldeles fylld av härliga teckningar av myror.

Myrstackarna är rolig läsning! Texten är lättläst och humoristisk. Jag lär mig massor om myror och deras liv, långt där nere på marken. De är små, de är många och de är sjukt intressanta! Visste du till exempel att myror fångar in och håller sig med bladlöss som boskap, för att få tag på bladlusbajs som anses vara en delikatess bland myror? Eller att de planerar sina boenden när de bygger så att de ska bli energisnåla, vända åt söder? Det är mer än vad vi människor ofta tänker på när vi bygger hus. Smarta kryp!

Myrstackarna är en del i en ny serie av böcker som heter Intresseklubben FAKTA. Jag ser fram emot att läsa fler delar i serien, för den här var riktigt bra.


Jag har även läst en bilderbok som heter Myran, text av Bisse Falk och bild av Henning Trollbäck. Den handlar om en myra som hittat en liten bladlus. Regnet börjar falla och myran kämpar och kämpar för att få med sig bladlusen hem till stacken. Över stock och över sten. Väl hemma jublar myrfamiljen. Nu ska det bli fest, på bladluskiss! Boken har fina illustrationer och berättar om hur myrornas hemliga liv. Här finns massor av fakta invävt i berättelsen.

Bladlusbajs eller bladluskiss, ett lite mer aptitligt namn för myrornas delikatess och bladlössens utsöndringar eller sekret är: “honungsdagg”. Vackert! Min fantasi börjar vandra och jag börjar fundera över vilka dikter och formuleringar en diktsamling skriven av en myra skulle kunna innehålla. Honungsdagg, honungsdagg… jag kan tänka mig en och annan dikt om just honungsdagg.

Nu väntar jag bara på en bok om bladlöss, för nu har min nyfikenhet väckts. Jag kan inte låta bli att undra över hur bladlusen uppfattar allt detta. Vilken slags relation har myrorna och bladlössen? Jag vill veta mer! Under tiden går vi här hemma ut på myrinspektion.

måndag 17 juli 2017

Vi är romer

På Malmö museum pågår till den 3 september 2017 en skärmutställning som heter vi är romer
Där finns två huvudspår: det ena är en överblick över romernas historia och det andra är personliga berättelser på några rader om romer som bor i Sverige. Varje person som berättar presenteras med ett foto. Fotona i kombination med de korta innehållsrika berättelserna suger tag i en och det berör på djupet.
En av de personer som porträtteras är Monica Caldaras. Hon bor i Malmö och har arbetat som lärare och tolk under många år. Hon har även skrivit boken Jävla zigenarunge.  I slutet av 1990-talet blev hon föreståndare för Romska Kulturcentret i Malmö som håller utställningar, driver ett bibliotek samt arbetar med radioprogram, föreläsningar, sång och musik. 2013 tilldelades hon Mickelpriset för att i ”fem decennier outtröttligt berättat både för barn och vuxna om romernas historia, kultur och sagoskatt”. Mickelpriset delas ut under Ljungby berättarfestival varje år av Berättarnätet Kronoberg.

På senare år har det kommit ut flera bra skildringar för barn och unga om Romernas historia framförallt. Jag tänker på Camilla Lagerqvists Den vita döden som i första hand skildrar tuberkulosens framfart men hon väver skickligt in dåtidens syn på romer. I hennes senaste bok Försvunnen är det en romsk spelman och morfar som mystiskt försvinner och visar sig vara i klorna på rasbiologer.
Katarina Taikons böcker om Katitzi har kommit i nyutgåva, något omarbetade. De skildrar ju hur det var att tvingas leva som kringresande, i tält och på barnhem.
Gunilla Lundgren skildrar en romsk pojkes flykt genom Europa i Ramiz resa. För de äldre finns Sofia Z-4515 som berättar om hennes öde under förintelsen.
Mer av nutidsskildringar hittar vi i Saltos bilderböcker och den prisbelönta skildringen för de äldre 5 768 visningar på Youtube av Ralf Novák Rosengren och Anita Santesson.


onsdag 12 juli 2017

Källlkritik med Källspanarna

En av mina svagare sidor som skolbibliotekarie är kanske den viktigaste. I en tid när vem som helst kan påstå vad som helst och få spridning över hela jordklotet på några timmar är källkritik livsviktigt. Jag har många gånger lovat bot och bättring, men den här gången hoppas jag verkligen kunna leva upp till det. Inspirerad av min kollega Ninni har jag köpt ett material som heter Källkritik med Källspanarna. Det innehåller lektionsupplägg och kopieringsunderlag för källkritikslektioner från F-klass upp till årskurs 6. Materielet utgår från ett specifikt tema för varje år och innehåller boktips, metod, utvärdering och allt som en osäker person kan tänkas behöva.

Materialet presenterar de små figurerna Källspanarna; Vad, Vem, När, Hur, Varför och Jämför som hjälper till att visa hur en bör ta sig an faktainhämtning. Varje tema är 7 lektioner långt och presenterar Källspanarna en i taget, men vissa av lektionerna går snabbt medan andra tar lite mer tid i anspråk. Jag har kollat noga på Tema bondgården för förskoleklass och känner att det absolut skulle vara roligt att jobba med detta tillsammans med lärarna. Jag måste bara få dem med mig på tåget, eftersom det kommer att ta en hel del tid.

Som vanligt är det lätt att sitta på sommaren när allt är lugnt och tänka att det kommer att gå så bra och klart att jag hinner med, men sanningen är ju att det alltid går så förbenat fort när det väl blir terminsstart. Men som sagt, detta är livsviktigt. Jag får inte skjuta upp det längre! *kör ner huvudet i boken och fortsätter läsa*
 

måndag 10 juli 2017

Funktionsvariationer

En av de sista sakerna jag gjorde innan jag gick på semester var att läsa in mig på de böcker som lärarna ska högläsa när terminen startar igen i augusti. De senaste åren har vi på Ljungen och Lackalänga haft högläsningsprojekt i början av varje termin. Jag har bestämt vilka titlar som ska läsas och så har alla i samma årskurs läst samma bok. I de tidigare omgångarna har jag utgått ifrån skolans värdegrundsord när jag valt titlar, men den här gången har jag fokuserat på böcker där någon har en funktionsvariation. Det kan till exempel vara en ADHD-diagnos eller en hörselskada, olika långa ben som gör att det är omöjligt att spela fotboll eller en hjärnskada efter en sjukdom i barndomen. Eftersom jag läst oförsvarbart få sådana böcker tidigare fick jag ta hem en stor bunt att läsa och välja bland. En del var tydligt undervisande, medan andra handlade om helt andra saker och där funktionsvariationen bara var en egenskap bland andra. Båda typerna av böcker tycker jag fyller sin funktion och behövs på hyllorna.
När en ska välja högläsningsböcker är det så mycket att ta hänsyn till. Böckerna ska vara lagom långa, ha ett bra språk, inte innehålla alltför mycket som kan vara jobbigt att läsa högt men ändå tillräckligt mycket att diskutera... Så några av de jag valde bort var ändå väldigt bra böcker.


En av dem är Karamellens ord av Gonzalo Moure. Boken handlar om den döve pojken Kori som växer upp i ett flyktingläger i Saharas öken. Kori vet inte hur hans namn låter, men han vet hur det ser ut: "Läpparna runda, Munnen utdragen". På samma sätt heter hans mamma "Läpparna ihop, Munnen öppen, Tänderna över läppen, Läpparna utdragna, Munnen öppen." Alla hörande i byn visste att det lät Mahfuda, men inte Kori. Kori får gå i en speciell skola, men han får inte lära sig att räkna och läsa, utan istället får han rita, och det han älskar att rita allra mest är kameler. Han är speciellt förtjust i de enpuckliga kamelerna som kallas dromedarer. Koris farbror har ett dromedarsto och Kori brukar gå till hennes lilla inhägnad och titta på henne. Dromedarstoet blir tjockare och tjockare och en dag står det ett litet föl bredvid henne när Kori kommer dit efter skolan. Kori tycker att fölet ser ut som kola och börjar tänka på honom som kolakaramellen och sedan bara Karamellen. Dromedarer idisslar sin mat, precis som kor, och när de står där och tuggar om maten ser det för Kori ut precis likadant som när människor pratar. Kori är därför övertygad om att dromedarerna prata med honom. Han sitter varje dag hos Karamellen och försöker uttyda vad han säger. En dag bestämmer han sig för att lära sig skriva. Hans fröken säger nej, det är alldeles för svårt, men Kori ger sig inte och det visar sig när hon försöker att han har väldigt lätt för att lära. Varje dag sitter Kori sedan vid Karamellens inhägnad och skriver ner det som Karamellen säger till honom. Det är som vacker poesi. Men när Karamellen har blivit ett år kan inte längre hans farbror behålla honom. Karamellen måste slaktas och bli till mat för familjen. Kori bestämmer sig för att försöka rädda honom undan kniven.
Detta är en väldigt fin liten bok. Den är liten till omfånget, men känns ändå rik på så många sätt.

En annan av de ratade böckerna handlar också om en hörselskadad person, Dan. Dan har fortfarande lite av sin hörsel kvar, men han vet att han kommer att höra allt sämre. Dan har en bästa kompis som heter Dylan och hon kan som tur är teckenspråk, medan Dans mamma hellre skriver vad hon vill säga till honom. I skolan tycker Dan det är jobbigt med hörapparat och den mikrofon som läraren Kenneth ska ha på sig för att han ska höra. Läraren glömmer ofta att starta den, Dan hör inte vad klasskompisarna säger och han blir så sjukt trött av att koncentrera sig för att hänga med i diskussionerna. En dag i slutet av terminen ska klassen arbeta med sinnena och Kenneth tar fram Dan för att förevisa hur det är att vara hörselskadad. Dan vill inte bli uppvisad som något slags freak, men Kenneth lyssnar inte. Som tur är kommer Dylan och räddar honom från situationen. Den sommaren träffas Dan och Dylan nästan jämt och de hittar en ungdomsgård bara för personer som tecknar. Det blir en riktig ögonöppnare för Dan. Här får han träffa andra som har hörapparat och som inte skäms för det, som inte låter hörselnedsättningen bli ett problem i deras liv.














torsdag 6 juli 2017

Spöket i biblioteket

Det här fina omslaget sprang jag på häromdagen. Det var faktiskt också några kända ansikten jag såg på bilden. Jag lånade och tog med hem för att läsa. Så var det dags...


När jag öppnar boken möts jag av en stor svartvit bild av ett hus som ser sådär hemlighetsfullt och lite murrigt ut. Det är en skola och skolgården ligger öde. Det ser ut att vara disigt ute och det börjar mörkna…


Greta går på en skola som är lite mystisk. Skolan är över hundra år gammal. Golven knarrar där en går, det drar lite kallt och ibland hör Greta märkliga ljud. Hon kan höra tysta steg i trappan och nästan som svaga suckar från de mörka hörnen, men när hon vänder sig om är det ingen där. Eller är det någon där? Greta vet inte säkert. Ingen annan verkar märka något, utom kompisen Malte, som förstår. På väggarna i skolan hänger märkliga svartvita porträtt på barn som gått på skolan för länge sedan. De ser så allvarliga ut. En dag går Greta, Teo och Malte till skolans bibliotek. Där träffar de Amir som är bibliotekarie. Amir berättar att någon har använt stegen och tagit ned en bok. Stegen får bara Amir använda, för att ingen ska skada sig, och boken är en väldigt speciell bok. Boken handlar om tidsresor och är skriven av en forskare som levde för länge sedan. Nästa dag ser Greta en stor skugga i fönstret på biblioteket. Hon ser att det inte är Amirs skugga, det ser ut som någon helt annan. Snart börjar mystiska saker hända på biblioteket. Vad är det som pågår? Spökar det?


Spöket i biblioteket är skriven av Katarina Genar, med bild av Alexander Jansson. Boken är en fristående del i serien Mystiska skolan. De tidigare delarna i serien är Börja läsa-böcker, med lite mindre text och stora färgbilder. Det här är en fortsättning på berättelserna om Mystiska skolan, men med mer att läsa. Jag blev jätteglad när jag såg denna bok, för nu kan de som är fans av Mystiska skolans lätt-att-läsa böcker fortsätta i serien, när de andra blivit för enkla eller om de vill ha mer. Bilderna är i svartvitt och mjukt tecknade i fina nyanser. Jag tycker att det svartvita ger mycket till fantasin och passar så bra med spöktemat. Jag gillar den här boken väldigt mycket. Den är så medryckande att jag nästan kan känna det lite kyliga draget från skolans golv när jag läser.

Spöket i biblioteket är en spännande och mysig rysare för de yngre läsarna. Den kommer vara perfekt att krypa upp med i en fåtölj i höst, medan vinden viner ute och bladen rasslar och skolorna börjat.

Välkomna till biblioteket...

onsdag 5 juli 2017

Flickan på hotellet

Författaren till ungdomsboken Flickan på hotellet är Katarina Wennstam. Wennstam är från början journalist med ett stort samhällsengagemang, ett tag var hon kriminalreporter på SVT. Numera är hon författare, föreläsare och debattör på heltid. Hennes ämne, tema och engagemang finns hos utsatta kvinnor och vad samhället gör (eller inte gör) för att hjälpa dessa. Hon skriver och debatterar om övergrepp, våld mot kvinnor, trafficking och sexuella trakasserier. Jag har följt henne under många år, hennes röst i debatten är både klar, tydlig och så viktig!!

Jag har läst flera av hennes vuxenböcker t ex serien som börjar med boken Smuts, fortsättes av Dödergök och avslutas med Alfahannen. Detta är en mycket spännande och välskriven serie om just kvinnors utsatthet i olika situationer och hur samhället ibland väljer att inte se eller hjälpa.

När jag under våren förstod att Wennstam hade en ungdomsbok på gång blev jag verkligen positivt överraskad och nyfiken. Nu är boken här - Flickan på hotellet heter den och jag har precis läst den.

Man blir inte besviken! Wennstam har skrivit en smart ungdomsbok med driv och (samhälls)engagemang. Hennes intresse och stora kunskaper om övergrepp och sexuellt utnyttjande märks naturligtvis i handlingen. En ung tjej hittas mördad på ett hotellrum. Många frågor ställs. Vem är tjejen? Vad gjorde hon på hotellrummet? Vem stryper en tjej på detta fruktansvärda sätt? Huvudpersonen Alexandra Skarp och hennes kompisar Charlie och Bianca börjar leta på nätet och i sociala medier efter information och mycket snart blir de inblandade i fallet.

Wennstam väver in många trådar i boken, inte bara mordhistorien. Det är intressanta personer som rör sig runt Alexandra (eller Alex som hon helst vill bli kallad). En stark och intressant mormor, en frånvarande mamma, en kompis - Bianca - med stora sociala problem och en styvmamma som verkar göra det mesta rätt.

Flickan på hotellet är första delen i en trilogi, Alex Skarp kommer att vara huvudkaraktären i serien. Jag kommer att läsa alla delarna även i denna bokserie och säkert mer av Katarina Wennstam.

Boken passar för unga vuxna dvs ca 15 - 20- åringar.

måndag 3 juli 2017

-Pest eller kolera? -Nej, pest OCH kolera!

Jag har precis läst en bok som heter Pest och kolera - historiens värsta farsoter. Boken är skriven av Nina Västerbro och Magnus Västerbro och är illustrerad av Johan Egerkrans. Jag fastnade först för det lite otäcka och väldigt fina omslaget och kände att det här var en bok som jag var tvungen att läsa.

Den här boken tar en med på en historisk resa genom tiden, för att möta några av människans värsta fiender och mardrömmar. Det är sjukdomar det handlar om, men inte vilka som helst, utan några av mest fruktansvärda farsoter och epidemier som människan stött på.

Pesten, Digerdöden, Svarta döden. Pesten går under många namn. Genom boken landar jag i Norge i mitten av 1300-talet. Ett skepp kommer lastat från Tyskland, men ingen människa syns på däck. Det driver runt på vågorna och bogseras så småningom i land. När inspektörerna går ombord gör de en fruktansvärd upptäckt. Det finns inte en levande själ på lastfartyget. Pesten har kommit till Norge och den stannar inte på skeppet. Norge, Sverige, Danmark… Norden drabbas. Alla länder i Europa faller under pestens härjningar. Med pesten sprids även skräck och rädsla och människor söker förklaringar och skydd genom vidskepelse, skrock och sagor.

Hur kunde det hända? Hur kunde pesten få en sådan stor spridning? I boken beskrivs det hur många olika historiska händelser och omständigheter samverkade för att smittan skulle bli så omfattande. Och det gäller de flesta smittorna. Spetälska, Smittkoppor, Kolera, Tuberkulos, Spanska sjukan. Boken berättar om alla dessa sjukdomar och ger svar på hur de spreds, hur det var att få sjukdomarna, hur de kunde bekämpas. Och det är det som håller hoppet vid liv när en läser om detta otäcka: hur människan på olika sätt försöker kämpa mot sjukdomarna.  Medicinska upptäckter gjordes genom hårt arbete i laboratorier, det kämpades ute bland folk genom att vårda de sjuka, ibland kom fantastiska uppfinningar som hjälpte sjukdomarna att begränsas nästan som genom slumpen. Det handlar också om att folkbilda och övertyga människor om hur en ska göra vid sjukdomar. I ett kapitel av boken får jag möta fyra medicinska hjältar, fyra superhjältar, som var för sig stod för medicinska stordåd.

Det är oerhört intressant läsning som författarna bjuder på och jag är mycket förtjust i Egerkrans illustrationer. Medan jag läser tänker jag att något som är alldeles säkert är att vetenskap, utbildning och källkritik är så oerhört viktigt för att vi ska lyckas besegra och övervinna sjukdomar, historiskt några av människans värsta fiender. Vi behöver kunna sålla bort vidskeplighet och skrock, när vi söker mönster omkring oss och försöker förklara vår omvärld, såsom vi människor gärna vill. Den här boken kan nog bli en riktig kioskvältare bland nyfikna barn och unga, eller för all del även vuxna intresserade. Läs den!


Som en bonus till mitt pesttema som jag är inne på just nu, har jag precis lånat en bok som heter: Tiden är inte än, skriven av Elin Boardy. Det är en vuxenbok som handlar om en kvinna som flyr från pesten och från Sverige i mitten av 1300-talet och ger sig ut på en lång vandring genom Europa. Men pesten härjar överallt och det är ingen lätt flykt. Boken känns väldigt aktuell. Det blir ett historiskt perspektiv på flykt som nog kan ge många kopplingar till vår tid, när många människor befinner sig på flykt...

onsdag 28 juni 2017

Bokens kraft


Tänk vilken kraft en berättelse kan ha. Den kan få oss att skratta, gråta, bli rädda och framförallt sätta igång vår fantasi och hjärnans egen biograf.
Berättelsen kan få oss att vilja leka vidare. Själv kan jag komma ihåg hur vi smög i Kalle Blomkvists anda och lekte Röda och Vita Rosen. I en annan period var vi Fem-gänget, campade på heden i grannens trädgård och rodde ut till Kirrin Island strax utanför vår ö i Mälaren. I brist på större hund fick vår tax ikläda sig rollen som hunden Tim. Men i fantasins värld är allt möjligt.


Men boken ger också ringar på vattnet i andra former. Här är det ju vuxna som har producerat för barn. Kanske helt enkelt för att få leka själva, tänker jag.

Kulturen i Lund kan vi leka i deras utställning, mycket lik Mumindalen. Vem vill inte det! Det står dessutom att den vänder sig till barn och alla med barnasinnet kvar.




Biografen Kino i Lund har sommarlovsbio för skollediga.  Bland annat visar de filmen Rum 213 som bygger på Ingelin Angerborns bok med samma namn. Ingelin har skrivit två delar till Sal 305 och Fyr 137






Med start på Stortorget i Lund kan du gå en virtuell vandring med Mårten Sandéns specialskrivna Petrinideckare Visslaren. Ta med din telefon eller surfplatta, plugga in hörlurarna och starta deckargåtan, om du vågar… Det är det Malmöbaserade företaget Guidly som gör det här möjligt. Än så länge enbart tillgängligt för Appleprodukter. Du måste ladda ner gratisappen som heter just Guidly så klart.






Fast en kan bli hemma och ändå njuta av bokliga äventyr. På Drama för Ungas sida finns flera olika dramatiserade böcker att lyssna till. Även berättelser skrivna direkt för den lyssnande publiken. Emelie tipsade i ett tidigare inlägg här på Bubbel om Kyrkogårdsboken. Jag vill gärna även tipsa om Kurt blir elak av Erlend Loe och Som trolleri av Mårten Melin.



Svt har ett Öppet arkiv där det finns mycket att grotta ner sig i. Vad sägs om filmatiserade böcker såsom Den vita stenen, Ebba och Didrik och Kullamannen.




Fast kanske det allra bästa är att vakna så där i lagom takt, greppa boken på nattduksbordet och försvinna in i dess värld. Ligga kvar där så länge en vill och bara njuta, kanske rentav somna om och försvinna in i bokdrömmen.





tisdag 27 juni 2017

Nu är det slut


Japp, jag lipade till sista avsnittet av SKAM ikväll.
Det har varit en lite manisk upplevelse för mig att följa SKAM. I januari hade jag precis börjat titta på SKAM och skrev om det här på bloggen. Jag kollade på de första tre säsongerna i ganska snabb följd och omedelbart efter att jag kollat klart såg jag dem ytterligare en gång. Efter det kollade jag på mina favoritavsnitt av Evak-säsongen igen!
Jag är lite kluven. En del av mig vill verkligen fortsätta hänga med Sana, Isak, Noora och de andra, ända fram till studenten om ett år. En annan del av mig tänker att det ändå är bra att de slutar på topp. Bättre att jag själv tänker hur fantastisk en femte och sjätte säsong hade varit, än att få se det på riktigt och bli besviken.
Jag gillar verkligen Sana, och har tyckt om att få lära känna henne lite bättre under våren, men jag tycker ändå fortfarande att tredje säsongen var absolut bäst. Det var något speciellt med Isak och Even, och den känslan fanns med genom hela säsongen. Jag kommer att sakna att följa chattarna och klippen på seriens webbplats under veckan och sedan se hela avsnittet på svenska. Jag kommer sakna att följa deras liv. Och jag undrar vad det blir av dem nu. Kommer fans över hela världen att skriva uppföljare och fylla forum med kärlek, både deras och sin egen. Jag tror det. Och hoppas. Och förhoppningsvis kan SKAM bidra till ett lite öppnare, lite mjukare, lite snällare klimat mellan vänner, kärestor och människor i stort. SKAM har visat oss hur en är öppen, snäll, ödmjuk, kärleksfull, hängiven och generös. Måtte detta sprida sig som en löpeld:






Om jag kommer att se om hela rasket en gång till under sommaren? Det verkar troligt, ja...

måndag 26 juni 2017

Gaiman i öronen

I bilen på vägen hem idag hörde jag att Neil Gaimans märkliga, mystiska och underbara bok Kyrkogårdsboken har blivit radioföljetång med Unga Radioteatern och kommer sändas igen under de följande två veckorna. Det är Alex Haridi som står för manus. Haridi har en mängd TV-serier och filmer på sin meritlista och han även skrivit en ungdomsroman som kom 2015.
Ikväll 20.55 sänds det första av åtta avsnitt i P1 och annars finns de såklart att lyssna på i Sveriges radios app eller på Unga Radioteaterns webbplats.


Kyrkogårdsboken handlar om pojken Ingen som lyckas undkomma när hela hans familj blir mördad och som efter det blir omhändertagen av spökena på kyrkogården. Ingen lär sig allt möjligt som han behöver kunna för att klara sig bland de döda, men efter tio år börjar Ingen
längta ut till den andra världen som han anar genom kyrkogårdens staket. Men i världen utanför finns fortfarande mannen som mördade Ingens familj, och han bara väntar på att få fatt även i Ingen, för att avsluta sitt jobb.

Jag minns fortfarande radiouppsättningen av Elsie Johanssons Mormorsmysteriet som sändes sommaren 1990, när jag var 9 år. Den har etsat sig fast i mitt minne, och jag tänker att ljuddramatik kanske gör det tydligare än vanliga teateruppsättningar då lyssnaren måste göra sina egna bilder till ljudet, istället för att bara ta emot färdiga bilder. Jag ska definitivt lyssna på Kyrkogårdsboken och hoppas att många med mig gör det. Kanske kan den bli ett sånt minne för någon som är 10, 11, 12 år nu, och som de kommer ihåg om 25-30 år.


Läs mer om uppsättningen på Sveriges radios webbplats.

Sommarjobb på skolbibliotek

Sedan Ljungenskolans bibliotek fick sina nya större lokaler för tre år sedan har jag visserligen möblerat om några gånger - tack gode gud för hyllor på hjul! - men varken gallrat eller storstädat. Nu var det hög tid. Jag satte igång med gallringen nästan så snart skolavslutningen var överstökad och förfasades över vilka böcker jag hade på mina hyllor. Faktaböcker från 70-talet, slitna 80-talspocketar som ingen ens tittat åt på åratal och mängder med böcker som inte ens jag visste att vi hade på biblioteket, trots att jag packat upp och ner dem några gånger under flytten. Och damm. Massor av damm. Ovanpå böckerna, under böckerna, bakom böckerna.

Bokhylledamm
Det kanske inte syns, men den här hyllan är
fri från damm!
Så när jag rensat ut hyllmeter efter hyllmeter med dammsamlare - bokstavligt talat - var det dags att städa. Köra fram bokvagnen till en hylla. Ta ut en näve böcker. Blåsa bort dammet från alla sidor av böckerna. Ställa dem på bokvagnen. Ta en ny näve böcker. Blåsa. Fortsätta så tills hyllan var tom. Torka av noga. Ställa tillbaka böckerna. Slänga ett öga så att det inte var böcker som stod fel. Gå vidare till nästa hylla. Ta ut en näve böcker. Blåsa. Och så vidare till jag var helt impregnerad av damm och svimfärdig av allt blåsande.
Nu är jag snart klar. 76 hyllplan plus 6 stora bilderbokståg städade. 16 hyllplan återstår, men jag behövde ta en paus från dammet en stund.

söndag 25 juni 2017

Ny färg


Som ni ser har vår blogg fått en ny färgskala och för er som är hemma i Kävlinge, så känns färgerna igen från allt material som har med kommunen att göra. Den lilla bloggen som började som en kommunikationsyta för tre av kommunens bibliotek för sex-sju år har växt med tiden. Nu tycker kommunens webbansvariga att det är dags att bekänna färg, och visa var vi hör hemma. Men innehållsmässigt så innebär det här ingen förändring. Vi kommer fortsätta att blanda boktips med berättelser om vad som händer på skolorna, våra egna projekt och sånt vi gör ihop. Vi väljer fortfarande själva vad vi skriver om.
Veckan som kommer är det jag, Emelie, som har lite extra ansvar för att bloggen fylls med nya inlägg. Jag misstänker att det kommer handla lite om SKAM, en del om att städa ett bibliotek, och så något om böcker jag har läst på sistone.

torsdag 22 juni 2017

Saker en kan göra på sommaren

På min lista att göra i sommar så står det bla:

  • Äta glass
  • Bada
  • Läsa
  • Lata mig
  • Umgås med familj och vänner
  • Fnissa
  • Lära mig något 
  • Molnskåda
På Litteralund tidigare i våras berättade Linnéa Krylén om sin nya bok "Handbok för molnskådare". Jag beställde den bums, och har läst den från pärm till pärm. Jag har aldrig tidigare funderat så mycket på moln, de bara finns där på nåt vis. Vissa moln liknar saker, vissa är grå, ibland regnar det ur dem men inte så mycket mer. 
Nu i sommar däremot så tänker jag ligga på gräsmattan eller stranden och kika upp på molnen för att se om jag med hjälp av Linnéas bilder kan identifiera dem, och kanske imponera på familjen genom att förutspå vädret!
Förutom bilder och info om de olika specifika molnfamiljerna så innehåller massor av annat kul som handlar om moln.





En annan sak en kan göra på sommaren, är att utmana sin familj eller sina vänner på Läsbingo! Klicka här för att skriva ut din bingobricka!



Titta gärna in här på bloggen ibland, vi fyller på med nya boktips hela sommaren!


onsdag 21 juni 2017

Sommarlov

Blandat smått och gott

Sommarlovet har börjat för skolans elever och för en del av personalen också. Min semester närmar sig med stormsteg och i morgon eftermiddag, torsdag, checkar jag ut!
Utöver att besöka en del marknader, gå skogspromenader, kanske ta ett dopp när vädret tillåter, och träffa familj och vänner så tänkte jag även läsa en del. Böckerna på bilden är de som jag tänkt njuta
av. Jag ser speciellt fram emot Flickan i kistan som en elev tipsade mig om för ett tag sedan.  Det var en av de bästa spökböcker hen någonsin läst och denna personen har läst mycket! 
Vad ska du läsa i sommar?