fredag 20 oktober 2017

Kär eller magsjuk

Katarina von Bredow har skrivit många ungdomsböcker. Många av Katarinas böcker har vi skrivit om här på Biblioteksbubbel. Senast i våras skrev jag om boken Tappa greppet .

Nu har Katarina von Bredow gett ut en ny ungdomsbok, denna gången är det en lättläst bok som ges ut på Nypon förlag. Boken heter Kär eller magsjuk. 

Hannes och Sara går i samma klass, nu är det sommarlov så de brukar ses tillsammans med sina kompisar nere vid kiosken. Precis före sommarlovet arbetade Hannes och Sara ihop i ett arbete på svenskan, de lärde känna varandra lite bättre då. Hannes känner att han tycker mycket om Sara och han skulle gärna vilja vara tillsammans med henne. Men hur säger man det, man kan väl inte bara fråga om någon vill vara ihop? Tänk om Sara säger nej? Vad gör man då?

Kär eller magsjuk är en mycket lättläst bok om det svåra men också underbara med att vara kär i någon. Det blir lätt missförstånd och kärleken känns i ena stunden jättejobbig - som att ha magsjuka. I andra stunden känns den alldeles, alldeles underbar!

Det brukar bli bra när Katarina von Bredow ger ut böcker. Kär eller magsjuk är inget undantag.

torsdag 19 oktober 2017

Isabelle Halvarsson

Nu har Skönadalsskolan gästats av en författare igen. Det är Isabelle Halvarsson som kom och besökte våra åk 2 elever. Klasserna har läst högt både om katten Fräs och hunden Puzzel. Pedagogerna har haft extra fokus på värdegrundsfrågor och genomfört både  text- och bildsamtal kring utdrag ur flera av hennes böcker.
Eleverna  var väl förberedda med frågor i massor till Isabelle och utifrån de frågorna fick de veta mycket om henne själv men framförallt om hur berättelserna vuxit fram. Hon gav dem tips till deras eget skrivande. Utgå gärna från något ni själva har upplevt men sen är det fritt fram att ljuga och hitta på. Det behöver inte alls vara likt den verkliga händelsen när berättelsen är färdig, sa hon.

Isabelle hann även med att träffa skolans bokråd, där haglade verkligen frågorna över henne och hon gav personliga råd till några som uttryckte svårigheter när de skulle skriva. Hon hann även med att berätta om bokens väg från idé, till manus och hela vägen fram till en färdig bok.
Det är knappt några böcker om Fräs eller Puzzel som står på hyllan, precis som det ska vara!


Bokattack på Olympia!

Som en inspiration till ett läsande Läslov fick Olympiaskolan besök av fem skolbibliotekarier i fredags. Vi gjorde en bokattack i alla klasser på skolan. Bokattack, dvs vi är flera skolbibliotekarier, som på samma dag bokpratar i alla klasser på en skola. Vi "attackerar" med böcker.
Nu har alla fått massor av boktips och jag vill tacka mina duktiga kollegor som kom till Olympia och hoppas att ni ursäktar att det bara är jag , som syns på bilden nedan.

söndag 15 oktober 2017

Ljuvlig bilderbok

Jag fick tipset om boken "Odd är ett ägg" i den mycket bra podden "Bladen brinner".
Boken är skriven och illustrerad av norskan Lisa Aisato, som har skrivit flera böcker som dock inte är översatta till svenska.

Odd är en försiktig och ängslig pojke, han är hela tiden rädd för att hans huvud ska gå sönder, det är nämligen ett ägg! Varje morgon sveper han in huvudet i handdukar och en tevärmare för att skydda huvudet. Han tackar alltid nej till att vara med och leka, de andra pojkarna är så vilda, och när de spelar boll på idrottslektionerna så smiter han iväg till toaletten och sitter där tills lektionen är slut. Efter skolan tar Odd sin cykel och går till skogen, han vågar inte cykla. Han tycker om att vara i skogen, där är lugnt och han har ett paraply för att skydda sig mot fallande kottar.
En dag när han är i skogen så träffar han den modiga och orädda Gun . Hon sitter högt uppe i ett träd i en lysande gulrandig bidräkt. De har så roligt ihop, men nästa dag kommer inte Gun till skogen. Odd letar och letar och berättelsens upplösning gör mig alldeles varm i hjärtat!

Odd är ett ägg

Har du missat "Bladen brinner" så kan du lyssna på den här!

Ulla Rhedin recenserar boken på kultursidan i DN, läs recensionen här

fredag 13 oktober 2017

På andra sidan reglerna

Emma Granholm är en välkänd ungdomsboksförfattare. Simon & Sophie har vi som klassuppsättning på flera skolor i kommunen och den boken läser många elever från 6-an och uppåt. Böckerna Liv & Lovisa, Sjutton år och skitsnygg och Ett nytt liv på köpet är mycket bra böcker som läses mycket. Nu har Emma Granholm precis kommit ut med en ny bok På andra sidan reglerna är titeln.


http://www.adlibris.com/se/organisationer/product.aspx?isbn=9150119389Miljön i denna boken är en gymnasieklass i den mindre orten Vintlunda. Lukas har flyttat med sina föräldrar från en innerstadslägenhet på Söder i Stockholm till ett hus i lilla Vintlunda. Flytten genomfördes mot Lukas vilja men nu är han här på vårterminen i ettan på gymnasiet i en alldeles ny klass. De första dagarna blir mycket bättre än förväntat tycker Lukas. Innegänget i klassen öppnar upp för Lukas och efter bara några dagar har han fått kompisar som han gillar och han har också fått en festinbjudan till helgens fest. Han känner sig verkligen nöjd! Men Lukas ser också saker som han tycker verkar konstiga. Varför sitter Olivia i klassen alltid ensam på lektionerna och i matsalen? Varför är det ingen som pratar med Olivia på hela veckan men sen blir hon ändå inbjuden till samma fest som Lukas?


På andra sidan reglerna är mörkare och mer destruktiv än Emma Granholms övriga böcker. Samtidigt är även denna bok mycket bra, välskriven och spännande. Fokus i handlingen är ungdomars utsatthet och utanförskap om något går fel. Boken handlar om hur svårt det är att bryta (oskrivna) regler och ett negativt beteende i en grupp av ungdomar. Det är så lätt att bli "stämplad" för att man är på ett visst sätt utan att det behöver vara så. Ett grupptryck där dominanta och populära personer styr är svårt att gå emot, det beskrivs väl i denna boken. Det behövs någon som Lukas som kommer utifrån för att se dessa osunda strukturer som gäller i klassen. Lukas är också stark nog själv för att orka gå emot och göra något åt det han ser.

torsdag 12 oktober 2017

Mysteriet på örnklippan

Kristina Olsson har skrivit många spännande böcker för åren mellan 9-12. Trilogin som börjar med Glasbarnen är den mest lästa hittills." Mysteriet på Örnklippan" är hennes senaste bok och slutet på den, indikerar att fler delar skall komma.

Bonnie och Charles, båda tolv år tröttnar på att deras föräldrar(den enes pappa och den andres mamma är gifta med varandra) bara bestämmer, utan att någonsin lyssna på vad barnen vill. Nu har de bestämt att familjen skall flytta till London efter sommarlovet.
Nu är det början av sommaren och Bonnie och Charles bestämmer sig för att rymma, som en protest mot den planerade flytten. De vill vara borta hela sommaren. Bonnies mormor bor i Skuggviken, och det blir barnens tillflyktsort.
Bonnie har inte träffat sin mormor på ett bra tag, men mormor lyckas övertala hennes pappa om att de skulle må bra av att vara hos henne en vecka ialla fall.

Skuggviken, där mormor bor,ligger precis vid havet. Där finns en hög klippa, Örnklippan, med en fyr allra längst ut vid havet. Skuggviken verkar överhuvudtaget vara en ganska skum och skrämmande plats. Barnen blir varnade för den gamla fyren och klippan. Gå aldrig dit-det är farligt.
Mormor, som är konstnär, ganska känd, bor i ett stort gammalt slott, med några anställda, som verkar ha klivit ur en annan tid. De heter Alba och Douglas och sköter om kök och trädgård. På gården finns också Paul, som sköter om hästarna, men akta er för honom säger Alba, han är elak.

Vem barnen egentligen kan lita på tar det ett tag att få reda på. I byn Skuggviken sker underliga saker, nu senast har en liten fyraåring försvunnit och det viskas om den förfärliga historien om "den huvudlöse Hämnaren", som kommer med sin båt om natten och hämtar upp folk, för att sedan låta dem försvinna.

Det finns många frågor och naturligtvis blir Bonnie och Charles inblandade i det här. Och det blir farligt och ganska spännande.

onsdag 11 oktober 2017

Mårten Melin

Skönadalsskolans femteklassare har haft två intensiva tisdagar. De har haft besök av Mårten Melin som har skrivit tillsammans med dem. Tempot har varit högt och de har fått flera konkreta råd.
Under några veckor har de haft lådor med Mårtens böcker i sina klassrum för att läsa själva och  läsa högt. Tack och lov har vi flera av Mårtens böcker i klassuppsättningar för lärarna har även önskat att få jobba med en och samma bok tillsammans med eleverna.


Att få träffa en livs levande författare är värdefullt för eleverna. Naturligtvis ökar intresset av att läsa just dessa böcker under en lång period och det sprider sig även till andra årskurser. "Melinhyllan" gapar ofta tom. Att dessutom bli tagen på allvar och få höra att skrivande är något en kan syssla med är ytterst värdefullt.
Lite tid att besvara elevernas frågor blev det också. Svaret på vilken bok han är mest nöjd med är Liksom helt magiskt, den första av hans två novellsamlingar.

Inatt jag drömde är den senaste boken som jag har läst och den är verkligen bra. Det går inte att förutse hur berättelsen kommer att utveckla sig, det gillar jag. Emelie har skrivit om boken HÄR på Bubbel.
Det är flera nya böcker på väg ut, bland annat en superhjältebok, det låter spännande. Just nu skriver Mårten på ... nej sånt avslöjar han inte.
Rektor Susanne Haglind skojade inför hans besök att vi borde ha ett Mårtenporträtt att sätta upp bland personalens foton  Det är ju inte första gången Mårten är hos oss.
Och inte den sista heller. Välkommen tillbaka!



Myran är tillbaka!!!

För ett och ett halvt år sedan läste och hyllade jag En Myras liv, den första boken om Myran som då gick i förskoleklass. I andra boken har han hunnit börja ettan. Mamma och pappa är skilda så Myran har två av väldigt mycket. Två rum, två sängar, två tandborstar. Men han är fortfarande kompis med Henny och Diego, och han har faktiskt vant sig lite vid att inte mamma och pappa vill bo med varandra längre.
Myran har lärt sig läsa, och han älskar att läsa gåtböcker. Han brukar testa mamma och pappa och det bra är att han får ställa alla gåtor två gånger, ena veckan hos mamma och ena veckan hos pappa. Fördelens med gåtbokens gåtor är att alla svar finns i slutet. De där vardagliga gåtorna som också snurrar i Myrans huvud verkar det inte finnas lika enkla svar på och det stör honom.
mamma har träffat en badvakt. Han heter Jesper och han verkar alltid finnas där mamma finns nuförtiden. Lite bra är det, att mamma svävar i det blå, för Myran kan få hur många glassar han vill till exempel. Men Myran vet inte riktigt hur han ska göra med Jesper. Ha vill vara snäll och gilla honom. Men samtidigt måste han ju visa pappa att han inte gillar Jesper för mycket. Annars är det ju orättvist, för pappa har inte hittat någon ny att vara kär i.
Och Myran själv, är han kär? Hur ska han kunna veta det? Är det kärlek att vilja veta var Eva är hela tiden? Eller att det känns som varm choklad i magen när hon också kan alla gåtor i gåtboken? Men varför känns det då så jobbigt när Felicia frågar honom om det? Myran blir inte klok på det där och han vet inte vem han skulle fråga.


Jag vet att flera förskolelärare gillade En Myras liv när de läste den och jag kommer definitivt rekommendera dem att fortsätta med Myran och gåtorna nu.

tisdag 10 oktober 2017

Korsbackaskolans sjuor får se Teater 23s uppsättning av Fulet

I dag och i morgon, tisdag och onsdag, så spelas John Ajvide Lindqvists "Fulet" som teater för Korsbackaskolans sjundeklassare.
Fulet är en från början en mörk skräcknovell som handlar om en flicka som utsätts för den grövsta typen av mobbing på sin skola. Hon är totalt utfryst, ingen pratar med henne- förutom två tjejer, Kim och Sandra, som kallar henne för Fulet. Det är ju inte så att de heller direkt pratar med henne, de skriker mest glåpord och låter henne veta vilken totalt misslyckad person hon är. Fulet heter egentligen Juliette. En fredag bestämmer sig Kim och Sandra för att utsätta Juliette för ett lite extra roligt spratt- roligt enligt dem själva.
De får Juliette till att klämma in sig i sitt skåp sedan smäller de igen skåpsdörren, låser, tar nyckeln och går därifrån.....
Detta var en fredag eftermiddag och de var de sista som var kvar på skolan........


Vill ni veta hur det går för Juliette, Kim och Sandra så får ni antingen se teatern eller läsa novellen!
Den finns i novellsamlingen "Låt de gamla drömmarna dö".    
Den är riktigt läskig så känsliga läsare/tittare varnas.
John Ajvide Lindqvist räknas som av de främste skräckförfattarna i Sverige och han har bland annat skrivit "Låt den rätte komma in", "Hanteringen av odöda", "Lilla stjärna" och "Människohamn".


Låt de gamla drömmarna dö



söndag 8 oktober 2017

Om sorg och saknad.

Jag har just läst två mycket viktiga och angelägna böcker om sorg och saknad.
I mitt hjärta finns du kvar - om sorg saknad har författaren Jennie Persson intervjuat 13 barn och ungdomar i åldern 9-14 år som berättar om sina sorgeprocesser. Det handlar om föräldrar eller syskon söm dött av sjukdom eller genom en olycka och  om älskade husdjur som gått bort. Även om den sjuke tillfrisknar är sorgen stor under sjukdomstiden vilket även berörs i boken liksom hur det är att tvingas fly och inte få träffa sin mamma på flera år. Mellan intervjuerna finns handfasta råd om sorgearbete, om hur en begravning kan gå till och vad som händer i kroppen när en dör. Boken är både saklig och varm. Elin Lindells bilder förstärker och stödjer texterna.



I Peter Schössows bilderbok Ska det vara så här ??! möter vi en mycket arg flicka med en enorm handväska. Det dröjer ett tag innan vi förstår vad hennes ilska beror på. I väskan ligger hennes älskade Elvis alldeles död. Elvis är en gul fågel och inte sångaren vilket åhörarna först tror. Ilskan övergår till sorg och förtvivlan hos flickan. Hon stöttas av de hon mött i parken och de hjälper henne att ordna med en begravning. Det känns som en varm och inkännande gemenskap som hon nu hamnat i. I slutet undrar de om möjligheten att fågeln Elvis möter sångaren Elvis på andra sidan död. Boken är översatt av Anna Braw.

torsdag 5 oktober 2017

Nobelpriset i Litteratur

Enligt tradition tillkännages Nobelpriset i Litteratur den första torsdagen i oktober kl 13. Så även i år. Så här sa Svenska Akademiens ständiga sekreterare Sara Danius när hon berättade om priset:

– Nobelpriset i litteratur 2017 går till den brittiske författaren Kazuo Ishiguro som i romaner med stark känslomässig verkan har blottat avgrunden under vår skenbara hemhörighet i världen.
Nobelpristagare Ishiguro är nog mest känd genom filmen Återstoden av dagen

På Tolvåkerskolan har vi för länge sedan köpt in en gruppuppsättning av boken "Never Let Me Go" av Kazuo Ishiguro. Jag har inte läst boken men det är kanske dags att göra det nu...?



tisdag 3 oktober 2017

Årets bokmässa - Bildning

Ett av bokmässans teman var Bildning och jag var på flera seminarium där bildning diskuterades. Det är intressant eftersom man får en ny förklaring på vad bildning egentligen är för varje ny person man frågar. För mig som arbetar med barn och ungdomar är det intressant att fundera på bildningsbegreppet. Vad är egentligen bildning och hur påverkar det oss idag?


På seminariet "Det som är kvar när vi glömt vad vi lärt oss" diskuterades bildningsbegreppet och jag fastnade för några kommentarer:
Bildning är:
- Bildning är förmåga till reflektion och att kunna se olika perspektiv.
- Bildning är tvärvetenskaplig. Vi behöver kunna titta på problem och möjligheter ur olika synvinklar.
- Bildning är att kunna få fram fakta men också att kritiskt granska fakta.
- Bildning är att både kunna blicka framåt och bakåt i tiden och dra slutsatser kring detta.
- Bildning är att kunna sätta sig in i andras förhållanden.

Jag var också på seminariet "Återerövra bildningen i skolan".
Här diskuterades att bildning kan komma genom litteraturen. Genom att läsa böcker lär man känna inte bara sig själv utan även andra människor och annorlunda världar. På detta seminarium pratade man också om att bildning inte är bara en produkt, det är inget färdigt, utan bildning är en process. En process i att kunna sätta sig in i andra omständigheter än sina egna, en process i att kunna leta upp fakta och en process i att vara källkritisk till faktan man har hittat.

Under seminariet "Kan bildning spräcka filterbubblan" konstaterades att vår förmåga att kunna leva oss in i andras förhållanden och villkor är viktigare än någonsin idag. Läsförmågan är grundläggande för bildning och det är speciellt faktatexter vi  måste träna på att läsa (läsförståelsen i faktatexter har sjunkit över tid hos svenska 15-åringar visar PISA-undersökningar). Vi behöver lära ungdomar att det finns en sanning och att vi ska kunna bemöta populistiska inlägg.

Det som var återkommande i dessa tre seminarier som jag mycket kort återgivit ovan är att läsning av böcker, både skönlitteratur och faktaböcker är viktigt för att kunna förstå sig själv och andra. Det är också viktigt för att träna upp sin läsning och träna sig på att läsa faktatexter som man behöver om man ska kunna ta reda på något. Våra möjligheter att reflektera över vår och andras tillvaro är nödvändig när vi idag lever i ett allt mer globaliserat samhälle. Sist men kanske allra viktigast är att källkritiskt kunna granska alla källor till fakta, åsikter, upplevelser och erbjudanden som vi alla ställs inför dagligen.

Att läsa böcker tillsammans med eleverna i skolan och därefter samtala och reflektera över det lästa är en bra start. Om vi dessutom ständigt diskutera med våra barn och ungdomar om källkritik och om vad som är rimligt och relevant så kommer vi en bit till.

Det är detta som jag arbetar med varje dag!!






Europeiska Dyslexiveckan 2-8 oktober


Jag var, som av en händelse, på ett seminarium som hette "Gillar du inte att läsa? Välkommen till biblioteket". Nassim el Fakri inledde med att berätta om hur han under hela sin barndom verkligen avskydde böcker. Alla böcker han kom i kontakt med var måndagsexemplar, bokstäverna hoppade, bytte plats, var helt obegripliga osv.  Han förstod aldrig riktigt det där med att koppla av med en bok....och älskar fortfarande att hata böcker. Han berättade även om hur nöjd han oftast var med sina inlämnade berättelser och uppgifter, ända tills han fick tillbaka dem, mer röda än svarta.
Nu finns det ju, tack och lov, många bra hjälpmedel för dem med dyslexi, tex Legimus, olika rättstavningsprogram och inlästa läromedel.
Ett diskussionsämne på seminariet var just begreppet läsning, och normen. När någon säger "läsa", så tänker nog de allra flesta på att en ska läsa en fysisk bok, men det är kanske dags att bryta den normen nu. Att läsa med öronen är ju också att läsa! Många, även de som inte är dyslektiker, njuter av litteraturen genom ljudböcker, och det är väl ändå det viktigaste, att en läser, inte hur en gör det!
Nu funderar jag som bäst på hur jag ska kunna arbeta för att bryta normen hos eleverna som besöker mitt bibliotek!

måndag 2 oktober 2017

Bokmässan 2017 igen

Även jag har varit på Bokmässan i dagarna två. En ovanlig Bokmässa med all den debatt som varit kring Nya Tiders medverkan eller inte. Flera  alternativa bokmässor förekom runt om i staden. Det första inlägget jag hörde i DNs monter handlade just om den infekterade debatten. Granne med DN fanns svenska PENs monter där Anne Franks dagbok höglästes nonstop som en manifestation mot rasism. Svenska kyrkan delade ut pins med texten Alla människors LIKA värde osv. 



Med en fot i samtiden hette seminariet där Sara Kadefors, Camilla Stehn och Åsa Asptjärn samtalade med Eva Dahlin. De menade att det är viktigt att ungdomsboken tar avstamp i nutiden men författarna hade olika skäl till detta. För att det intresserar mig sa Sara medan Camilla menade att det då går att göra berättelsen läskigare då. Åsa tyckte att det behövdes för igenkänningens skull. Alla tre menade att ungdomsböcker är mer politiska idag och att ofta lyser författarens åsikter igenom även om det inte alltid är ett medvetet val. 

Så var det dags att avtacka den avgående läsambassadören Ann-Marie Körling som har arbetat intensivt under de senaste två åren med att lobba för vikten av läsning. Vem som helst kan lämna in förslag till Kulturrådet på presumtiva arvtagare. Kulturrådet väljer ut tio kandidater som får berätta hur de skulle vilja arbeta om de blev nästa läsambassadör. Spänningen steg, vem skulle det bli? Jag hade diskuterat en hel del med mina kollegor, men inte kunde vi ana att  Johan Anderblad känd TV-profil och producent och även författare till några barnböcker för de yngsta skulle efterträda Ann-Marie. Ju mer jag tänker på det ju mer övertygad är jag att det är ett bra val. Johan har en annan ingång och kommer säkert att arbeta med hjälp av andra kanaler än tidigare läsambassadörer. 

Sant eller falskt - Vem bryr sig? Det blev ett intressant samtal mellan Ewa Thorslund från Statens medieråd, författaren Martin Widmark och Erik Fichtelius samordnare för den nationella biblioteksstrategin som i dagarna offentliggjorde skriften "Den femte statsmakten" . De talade om hur det blivit allt viktigare med källkritik, hur högerextrema rörelser beskär sanningen så att den ger en falsk bild osv. Statens medieråd har ett digert material med lektioner,filmer, diskussionsunderlag m.m. som är fritt att använda. Inom kort kommer vi även få se ett samarbetsprojekt mellan Martin Widmark och Erik Fichtelius. Det ser jag fram emot. 

I ett samtal med Johan Unenge berättade Helga Boström lärare, Jimmy Wallin serietecknare och Johan Lidheimer som arbetar på ett förlag om hur en kan arbeta med serier i undervisningen på många olika sätt. Johan har varit med om att ge ut en lärarhandledning med metodtips. Jimmy är ofta ute i klasser och arbetar med skapande av serier på flera olika sätt. Helga publicerar lärarhandledningar till serier tillsammans med Melinda Galaczy som är fri för alla att använda. 






Jag skulle kunna fortsätta i det oändliga och förmedla alla intryck men väljer att sluta här. Den sista bilden visar en tjej som stolt berättade om sina två storebröder för mig. Vad hennes upplevelser av bokmässan är har jag ingen aning om. 


lördag 30 september 2017

Bokmässan 2017

Årets Bokmässa bjöd, som sina föregångare, på många bra seminarier. Temat för året var Bildning, vad det innebär och står för. 

Jag lyssnade bland annat på Felicia Margineanu och Radu Vancu när de samtalade om sociala mediers betydelse för bla Arabiska vårens händelser och demonstrationerna i Rumänien runt årskiftet 15/16. Radu var själv väldigt aktiv i dessa demonstrationer som var folkets svar på en korrupt regerings lagförslag på att dra tillbaka en lag om korruption. Demonstrationen samlade hundratusentals människor, men var väldigt fredlig till sin natur. Felicia åker runt på skolor och undervisar elever, lärare och föräldrar om hur det går att använda sociala medier i en demokratisk anda och för att påverka.


En helt annan inriktning hade seminariet "Får man skriva någon annans historia?" Här samtalade Camilla Lagerqvist, Charlotte Cederholm och Mats Berggren om att skriva historier som inte kan vara självupplevda. Alla tre menar att som barn och ungdomsförfattare så blir en ifrågasatt när en som medelålders, vit man skriver om invandrade förortstjejer, eller när en som infödd skåning ger sig i kast med en berättelse om en samisk tjej. All tre var rörande överrens om att om författare själva skulle har upplevt det som de skriver om så skulle mycket av världslitteraturen inte ha funnits. De hade dock lite olika åsiker om hur detaljerade beskrivningar böcker kunde innehålla, allt från Mats som nästan inte beskriver någonting, utan låter läsaren forma sina bilder, till Camilla och Charlotte som menar att beskrivningarna behövs för att ge läsaren en förförståelse för kulturen eller tidsandan.


 
En programpunkt som jag tyckte mycket om var när Martin Widmark och Mats Wänblad pratade om sina böcker om Halvdan Viking. Vilket samspelt par de verkar vara! Mats är arkeolog och illustratör, vilket är en perfekt kombination! De avslöjade också att Östbyn och Västbyns verkliga förebilder är Uppåkra och Lund. Höje å har dock växt en smula i böckerna. De berättade att det just nu spelas in en långfilm om Halvdan och Meia med en stor budget och intressanta skådespelare, bla Peter Haber.
Läs mer om filmen här



I seminariet "Att synliggöra det osynliga" diskuterades hur det ska gå till för att synliggöra skolbibliotekens betydelse för måluppfyllelse. Panelen hade olika erfarenheter av samarbete och mycket görs, medan annat är svårare. Någor som de var överrens om var att rektorns syn på skolbiblioteket är av stor betydelse. Att sammanföra lärarens och bibliotekariens kompetenser är också oehört viktigt, så att skolbiblioteket inte bara blir en "blingbling accessoar" som Louise Limberg, senior professor på Högskolan i Borås, uttryckte det.


Ett seminarium hade namnet "Varför måste jag läsa det här - och när?". Det handlade om litteraturkanon och hur klassuppsättningsböcker väljs ut och presenteras. Ibland får en som lärare just den frågan, "Varför måste jag läsa detta?" och då gäller det att ha ett bra svar på den frågan! Som slutkläm så skickade Pär Sahlin med oss denna fråga: På vilket sätt bidrar texten, som du har valt, till att dina elever söker sig till skönlitteraturen i framtiden? Det är ju onekligen nåt att tänka på!


Sist men inte minst så deltog jag på ett monterprogram som förklarade hur en på ett enkelt sätt kan lära elever programmering med hjälp av matematik. Lagom till det är dags att faktiskt börja lära ut programmering så släpper Natur och Kultur en webbaserad matematik/programeringssida, där de med en låg tröskel förmedlar kunskapen om hur en lär sig programeringsspråket Python med hjälp av redan existerande matematikuppgifter. Enkelheten i detta imponerade på mig, jag förstod faktiskt en del!



Jag deltog i flera seminarier och scenprogram, men hann även utforska mässan och alla dess montrar. Så mycket bra böcker det finns!!!! Jag fotograferade och samlade bokmärken för att komma ihåg vilka böcker som jag "måste" köpa när jag kommer tillbaka till skolan igen.  Lite kändisspaning blev det också, Björn Ranelid skymtade förbi, Kim M Kimselius signerade böcker i sin monter, Jo Salmson berättade att tredje delen i "Drakarnas öde" är färdigskriven till hälften, och så fick jag möjlighet att lyssna på underbart roliga och härliga Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck, från podden "Bladen brinner", när de pratade om föräldrar i barn och ungdomslitteratur. 


Två härligt fullmatade dagar med många intryck! 






fredag 29 september 2017

Temavecka MIK

Under vecka 39 har Nyvångsskolan temavecka MIK .MIK står för Medie -och Informationskunnighet. Temaveckan har som syfte att alla skall komma igång och jobba med MIK och arbetet skall naturligtvis fortsätta även efter v 39.
I våras fick jag som är bibliotekarie i uppdrag av Camilla, vår rektor att i samråd med pedagogerna, ta fram en MIK plan för skolan. Vi hade som utgångspunkt Skönadalskolans MIK plan, som redan
funnits några år. I början av terminen var Nyvångsskolans plan klar att presenteras för hela skolan. Jag hade i samråd med pedagogerna och Camilla omarbetat planen, så att den skulle passa Nyvång och även lagt till en  del nya länkar och lektionstips.

Denna veckan har planen provats i praktiken. Alla årskurser hittar tips på lektioner att jobba med inom bild/film, sociala medier och informationssökning/källkritik. Som övergripande "tema" har vi haft "De fem superfrågorna" Vad, Vem, Hur, När, Varför, med vilka man kommer långt om man vill undersöka trovärdigheten hos en källa.

De som vill har kunnat boka mig för lektioner och det är ju något vi kommer att fortsätta med naturligtvis.

Källspanarna(Gleerups förlag), är ett material vi jobbat mycket med under veckan. Det är ett mycket heltäckande material med mängder av färdiga lektionstips och kopieringsmaterial.

I foajén kör vi filmen "Hajen som blev viral", om vad som kan hända om man delar okritiskt.

I nästa vecka hoppas vi att en del av det som klasserna jobbat med skall presenteras på skärmar eller på vår monitor.

torsdag 28 september 2017

Kan vi bli Årets Skolbibliotek?

Nationella Skolbiblioteksgruppen är ett nätverk av organisationer som samverkar för att stärka skolbibliotekens roll i svensk skola, jobbar för ökad bemanning av skolbibliotek och uppmärksammar beslutsfattare på vikten av fungerande skolbibliotek för skolans utveckling och elevernas måluppfyllelse. De sprider också kunskap om goda exempel genom utmärkelsen Årets Skolbibliotek. Vem som helst kan anmäla sitt skolbibliotek och en jury bestående av representanter för Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Svenska Skolledarförbundet, DIK och Svensk Biblioteksförening nominerar tre skolbibliotek. Juryn tittar speciellt på:

  • skolledningens del i utvecklingsarbetet
  • att skolbiblioteket har en integrerad roll i skolans måluppfyllelse avseende läsning och medie-och informationskunnighet
  • skolbibliotekets tillgänglighet avseende elever i behov av särskilt stöd
  • att skolbiblioteket strävar efter att jämställa alla elevers behov av medier, oavsett modersmål
  • en bemanning som motsvarar skolans behov

  • Vi i skolbiblioteksgruppen i Kävlinge är mycket spända och förväntansfulla eftersom vår verksamhet har blivit nominerad till utmärkelsen Årets Skolbibliotek. Om drygt två veckor presenteras vinnaren och vi håller såklart tummarna för att det blir vi!

    Att presentera ett bibliotek

    Jag vill att alla elever skall känna sig välkomna till skolbiblioteket. Igår hade jag en biblioteksintroduktion för nyanlända elever på Olympiaskolan. Eftersom Olympiaskolan är mottagningsskola i Kävlinge kommun har vi många nyanlända elever. Elever med mycket olika bakgrund. Vissa har aldrig gått i skola eller sett ett skolbibliotek, vissa finner sig direkt tillrätta och känner igen skolmiljön som något de behärskar. Alla skall känna att skolbiblioteket är till för dem, oavsett bakgrund.
    Fr om den här terminen hade jag idén att göra en samlad och lite mer omfattande introduktion av skolbiblioteket för de nyanlända eleverna än att bara göra ett lånekort och visa hur man lånar.

    Igår kom den första gruppen för biblioteksintroduktion till mig. Jag hade gjort ett bildspel med text på enkel svenska, där jag presenterade biblioteket. Med i gruppen fanns tolkar som hjälpte barnen att förstå. Efter bildspelet fick alla som ville låna och jag passade på att speciellt visa vår mångspråkshylla.

    tisdag 26 september 2017

    Kritiskt textarbete

    Under det här året går jag en handledarutbildning på Malmö högskola med anledning av att jag leder läslyft på Skönadalsskolan. Hittills har utbildningen hållit mycket hög kvalitet.
    Vid vårt senaste tillfälle föreläste bland annat Elisabeth Jennfors om sitt arbete med critical literacy. Ett förhållningssätt som går i linje med allt källkritiskt arbete.
    I korta drag kan en säga att en text aldrig är neutral, den är en beskrivning av världen och gör något med läsaren. Att hela tiden fundera över vem som talar i texten och vem som inte får göra sig hörd. Finns det några ledtrådar i texten som kan ge svar på dessa frågor? Nämnas bör även att här talar vi om text i ett vidare perspektiv, samma sak gäller för film, poddar etc. 
    Elisabeth gav många konkreta exempel på hur vi kan och ska arbeta med texter i skolan. 


    I en femårsgrupp hade de sjungit en sång om vitvalen Baby Beluga, en liten glad och lycklig val. Några dagar senare kom en av barnen med en tidningsartikel där en kunde läsa att vitvalar inte mår bra i våra hav. De har höga halter av kvicksilver i kroppen och störs av människors oljeutvinning bland annat. Med hjälp av sina pedagoger jämförde barnen sångtexten med tidningsartikeln och arbetade sedan med motsatsord.




    I en högstadieklass jämförde eleverna hur olika nyhetskanaler, svenska och utländska, rapporterade om ett terrordåd. 
    I en mellanstadieklass jämfördes olika texter om vattenkraft. Texterna var hämtade ur elevernas lärobok, naturvårdsverkets webbplats och information från eon. 

    Vi hade i uppgift att ha med oss en text och nu fick vi titta på dem med kritiska ögon. Det blev en intressant diskussion där vi granskade olika  skönlitterära texter, utdrag ur en historiebok , en sida ur en matematikbok...

    Dessa kritiska glasögon ska ständigt användas så fort vi arbetar med texter.



    fredag 22 september 2017

    Saker ingen ser

    Saker ingen ser är Anna Ahlunds andra ungdomsroman. Hennes debut, Du, bara har jag ännu inte läst eftersom den oftast är utlånad på biblioteket.

    Saker ingen ser utspelar sig i Uppsala. Vi möter ett kompisgäng som går eller har anknytning till gymnasieskolan Sibylla allmänestetiska läroverk eller Byllis som alla säger.
    Boken utspelar sig under ett kalenderår, från nyårsafton till nyårsafton. Handlingen i boken är ungdomarnas. Det är vardag och vardagliga draman. Spirande förälskelse, förhållanden som tar slut, identitetssökande, irritationer, psykisk ohälsa och sorg. Och mycket mycket mer.

    Ahlund har gett handlingen en tilltalande kulturell ram. Det är referenser och upplevelser kopplade till musik, litteratur och film. Håkan Hellström, The Cure, In a sentimental mood, Jag ger dig solen, Kallocain, The perks of beeing a wallflower och Karin Boye fladdrar förbi. Framförallt framträder Karin Boye, hon och hennes texter är centrala i handlingen.

    Ahlund har ett härligt flyt i språket och handlingen. Boken är snabbt utläst trots sina 400 sidor.
    Nu återstår att se om Saker ingen ser blir lika efterfrågad som Du, bara!

    torsdag 21 september 2017

    Sanningar om maneter av Ali Benjamin

    Hur ska jag kunna skriva om denna bok och ge den rättvisa undrar jag? Jag läste ut boken på tåget på väg hem från jobbet.  Halvvägs hem läste jag de sista raderna och sedan satt jag bara där med boken i mina händer och strök dess fram- och baksida. Jag ville helt enkelt inte skiljas ifrån den!

    Om man tittar tillräckligt länge på en manet ser den till slut ut som ett bultande hjärta. De pulserar och förflyttar sig framåt med hjälp av rytmiska sammandragningar. Maneter har förstås inget hjärta – inget hjärta, ingen hjärna inget skelett, inget blod.  Men studera dem en liten stund. Du kommer se att de pulserar. Mrs Turton säger att om man lever tills man blir åttio år har ens hjärta slagit tre miljarder gånger. Men en del hjärtan slår bara fyrahundratolv miljoner gånger. Vilket kanske låter som väldigt mycket. Men sanningen är att det nätt och jämnt är tolv år.”

    Huvudpersonen i denna bok är Suzy, en tjej som är mycket intresserad av naturvetenskap. Suzys bästa vän Franny går bort genom en drunkningsolycka precis innan de ska börja sjunde klass. Suzy är övertygad om att Franny blivit stucken av en dödlig manet och beslutar sig för att leta fram bevis. Franny var en duktig simmerska, och då kan man väl inte bara drunkna?

    Suzy är en väldigt begåvad tjej, hon gör ordentliga efterforskningar och lämnar inget år slumpen. Samtidigt så är hon väldigt ensam. Hon känner en enorm saknad och sorg över sin förlorade vän. Man får genom tillbakablickar reda på att hennes och Frannys vänskap hade börjar krackelera. De var på väg att växa upp och inte bara det, utan även på väg att växa isär. Sådant gör ont, speciellt om man är den som blir kvar. Någonstans i sitt sorgearbete så bestämmer Suzy sig för att sluta prata, eller icke prata som hon själv kallar det. Det finns så mycket onödigt småprat i världen och det är inget som hon vill bidra till. På grund av detta så blir det lite svårt för hennes familj att nå henne. Hennes föräldrar är förtvivlade och skickar henne till en barnpsykolog. Det blir mest icke prat där också. De vuxna runt henne famlar och vet inte hur de ska nå fram. Mitt i allt detta så är Suzy mest uppslukad med att leta fram fakta och läsa på om alla tänkbara manetarter som finns i våra hav.

    Det är en sorglig bok, men samtidigt så otroligt fin! Läs den!
    Och du kommer på köpet att få lära dig mycket om maneter(och zombiemyror, grodor m.m).

    Det är en bok med många bottnar och som kan ligga till grund för diskussioner i olika ämnen. Den passar bra som högläsningsbok från årskurs fem och uppåt.


    måndag 18 september 2017

    Att simma eller inte simma

    Nadir har varit i Sverige ett år nu och bor tillsammans med Ali och Said, som han kallar sina bröder, fast de egentligen inte är släkt. Nadir börjar lära sig ganska mycket, både språket och hur saker och ting fungerar i Sverige, men det blir fortfarande ofta missförstånd. Som på badhuset när han räddar en flicka som håller på att sjunka under ytan. Istället för att tacka, blir flickans pappa arg och tror att Nadir dragit ner henne under ytan. Nadir kan inte förklara för honom vad som hände.
    Som tur är har badvakten sett vad som hände och berömmer honom för hans snabbhet. Hon frågar om han vill komma och träna simning i hennes simgrupp. Nadir tvekar. Han älskade att simma när han bodde i Syrien, och tränade flera gånger i veckan, men nu är det länge sedan. Kan han börja igen? Och vad ska Ali och Said säga? Kanske tycker de att simning är töntigt! Han bestämmer sig för att testa i alla fall.
    I skolan råkar en tjej få en bok på sig och misstar Nadir för den som kastade. En stund senare råkar han dessutom tappa sin mugg så att det stänker choklad på tjejens byxor och hon blir rejält sur. Nadir vill helst bara sjunka genom jorden. Och så visar det sig att tjejen också går på simningen! Nadir ångrar sig direkt. Det var nog ingen bra idé att börja simma, även om tränaren säger att han är snabb.


    Nadir och ingen annan är en lättläst historia på ca 60 sidor. Den är luftigt satt och är skriven talspråkligt. Jag gillar berättelsen om Nadir, hur han verkligen försöker förstå och göra rätt, men hela tiden blir missförstådd för att han inte riktigt hinner eller kan försvara sig. Läsaren anar att det finns fördomar bakom folks snabba dömanden av honom, fördomar som de lyckligtvis kommer över när de lärt känna honom lite mer. Jag hoppas på fler berättelser om Nadir. Boken ges ut på arabiska 2/10.
    På Hegas hemsida finns en läsnyckel att använda om ni använder boken i skolarbetet.

    fredag 15 september 2017

    Ett vuxentips

    Veckans tredje havsrelaterade läsning är en vuxenbok. Men jag känner att den passar så bra in i mitt tema... De öde fälten är den sjunde boken om rättsarkeolog Ruth Galloway och kriminalkommissarie Harry Nelson i Norfolk i England. 
    Det är höst och regnet vräker ner under stora delar av boken. Fält översvämmas, vägar läggs under vatten och stängs av, hus blir till isolerade öar i nybildade sjöar. En förbannelse om havets återtagande av marken ligger som en skugga över händelserna. Det är väldigt mycket mörker, väldigt mycket vatten och väldigt mycket ödslighet, som vanligt i deckarna om Ruth och Nelson.
    Har ni inte redan gjort deras bekantskap tycker jag att ni ska göra det. Läs eller, som jag, lyssna på dem. Det är de värda!

    torsdag 14 september 2017

    Vad döljer sig i dimman?

    Jag inser att alla böcker jag läst oh läser den här veckan har någon koppling till hav. Igår skrev jag om Haj-Jenny, som föredrog att simma ensam. Idag är det Tuva, som simmar ensam oavsett om hon vill eller inte.

    Sjörök är fortsättningen på den otroligt spännande och kusliga Djupgraven av Camilla och Viveca Sten. Det har gått några månader sedan Tuva räddade skärgårdsfolket från havsormarna. Hon lyckades föra dem till djupgraven och sjunga dem till sömns. Hon fick veta att hon tillhörde Havsfolket och att hon var en bortbyting. De konstiga ärren på sidorna av halsen visade sig vara gälar och hon fick en vän, sin första, i klasskompisen Rasmus.


    Sedan flera veckor är skärgården insvept i en tjock ogenomtränglig tjocka. Fastän det är mars och kvällarna borde bli ljusare, gör dimman att solen aldrig visar sig och det är dunkelt till och med mitt på dagen. Tuva anar att det är något som inte står rätt till.
    Österman som brukar köra skolbåten har blivit sjuk och Tuva får skjuts med sin klasskompis Mattias. På vägen slutar gps:en att fungera, mobiltäckningen försvinner och plötsligt är båten helt på drift i den tjocka dimman. Mattias och hans mamma Ellinor får svårt att andas och Tuvas gälar öppnas - människorna håller på att drunkna i dimman. Samtidigt hör Tuva rösten i sitt huvud. Den där rösten som hjälpte henne i höstas när havsormarna skulle besegras. Men den här gången vill rösten inte rädda människorna. Den pratar om en pakt som är bruten, om ett krig som har börjat och att Matias och Ellinor måste dö.

    Vem eller vad är rösten hon hör i huvudet? Vad är det för pakt rösten pratade om? Varför är den bruten och går den att laga? Vem är hon egentligen? Var är den första Tuva, hennes föräldrars riktiga barn, som byttes ut mot henne när de var bebisar? Kan hon rädda människorna och vill hon verkligen det? Vad är det som hänt med Österman? Varför svarar inte Rasmus på hennes sms?
    Tuva har tusen frågor och ingen som vill svara på dem.

    Sjörök är väldigt spännande, precis som första delen i serien, och jag hade svårt att lägga den ifrån mig. Jag känner verkligen med Tuva som vill vara som alla andra och samtidigt kunna vara sig själv. Hon är tyst, modig, bestämd och klok. Och jag förstår verkligen hennes mamma, som på alla sätt hon kan komma på försöker skydda henne från allt det svåra som hon inte förstår och är rädd för.
    Nu längtar jag redan efter nästa del!

    onsdag 13 september 2017

    Haj-Jenny

    Jenny går i tvåan och hon gillar att vara för sig själv. Hon tycker inte om att prata högt och vill helst slippa lärarens frågor och elevernas kommentarer.
    "'Vad sa du?' säger magistern. 'Vi hör inte.'
    'Va?Va? Va?' säger alla i klassen.
    Jag vill inte prata, men det känns som om jag måste. Jag börjar prata om fiskarnas gälar. Då börjar alla skrika. Alla skriker PRATA HÖGT. Ingen hör vad jag försöker säga för alla skriker PRATA HÖGT. Hela klassen skriker PRATA HÖGT."




    Jenny älskar hajar. Hon läser om dem och känner att hon är nog en haj. En som gillar att simma ensam. De andra i klassen är bläckfiskar, tycker Jenny. De hörs och syns och viftar med alla sina armar när magistern ställer en fråga. Magisterna tycker att Jenny också borde vara en bläckfisk, men alla kan faktiskt inte vara det.
    Istället för att försöka höras och synas är Jenny väldigt bra på att höra och se. Hon vet en massa om sina klasskompisar eftersom hon betraktar dem på avstånd. Hon kan se samband som ingen annan ser eftersom de är så upptagna med att alla ska lyssna på vad de säger.
    Men fast Jenny är för sig själv känner hon sig aldrig ensam. Efter skolan brukar hon vara med Amina som bor i samma hus, men går på en annan skola. Amina och hon kan vara tillsammans en hel eftermiddagen utan att de behöver prata så mycket. Istället läser de böcker, ritar eller cyklar omkring. Amina blir inte sur när Jenny säger att hon vill gå hem och vara ensam. Det är skönt, tycker Jenny.


    Jenny oroar sig för utvecklingssamtalet hon ska ha snart. Hon vet att magistern kommer prata om att Jenny måste prata mer och högre. Att hon måste bli en bläckfisk som alla de andra. Och mamma kommer hålla med. Men Jenny vill inte. Som tur är händer det något som visar att även tysta, betraktande hajar behövs. Äntligen vet Jenny vad hon ska säga till magistern för att han ska förstå.


    Jag gillar verkligen Haj-Jenny. Det finns gott om starka barnboksfigurer som tar plats, men de här tysta - som vill vara tysta - behöver också få sin plats. Vi vet ju att introverta finns i varje klass och de måste få känna sig välkomna även om samhället i stort hyllar de högljudda.

    tisdag 12 september 2017

    Under odjurspälsen

    Det var tur att jag var lite hängig i lördags och kunde ligga kvar på soffan och bara fortsätta att läsa för så bra den är,  Under odjurspälsen av Klara Krantz.
    Signe som går på högstadiet lever ett dubbelliv. Hon är en osäker tjej men många jobbiga år bakom sig som mobbad. Bästa kompisen har övergett henne och det är bara ibland som hon duger. Det är inte så lätt att förhålla sig till. Under många år har Signe varit förtjust i Joel med de intensivt blå ögonen. Han som bara bor några hus bort och som går i parallellklassen. Han lägger knappast märke till henne. Annat är det med Frida i Karlstad, med henne kan han sitta och chatta i timmar och de två kan tala om allt. Problemet är att Frida är ett påhitt. Ett påhitt av Signe som när hon utger sig för att vara Frida är så självklar och smart, ja allt det som Signe önskade att hon var. Till slut vill Joel att de ska träffas och det vill ju Frida också...
    Det hela blir ännu mer komplicerat när Signe möter Manga-Magnus. Han motsvarar verkligen inte hennes bild av drömprinsen varken till utseende eller sätt. Men med honom blir så mycket lätt att säga och göra trots att de talar irl med varandra. Ja, lätt är det naturligtvis inte när två mycket osäkra människor möts, det är lätt att såra och trampa fel. Men ändå...
    Det är en otroligt välskriven berättelse som suger tag i en och det går inte att sluta läsa. Klara Krantz lyckas verkligen med att skildra hur svårt det är för Signe att skilja mellan Signe och Frida, det flyter ihop och går isär. Jag tycker också mycket om att hennes sexualitet är så självklar och positivt skildrad.
    Det finns ett litet men, varför modemuppkopplingar och förlegade datingsidor och chatforum. Det hade lika bra kunnat uteslutas och inte behövt namnges. Det gör tyvärr berättelsen något daterad. Hoppas, hoppas att ungdomar kan bortse från detta och fortsätta läsa.

    Inte bara skönlitteratur

    Som skolbibliotekarie så läser jag oändligt mycket barn och ungdomslitteratur, det ingår liksom i jobbet. Det är också en av de roligaste arbetsuppgifterna jag har!!! Tänk bara, att få göra det en gillar bäst, och få betalt för det! Det är inte alla som har sån tur 🙂
    Ibland läser jag dock andra saker, som har med mitt jobb att göra. Just nu så läser jag och de andra skolbibliotekarierna Skolverkets skrift ”Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå”. Det är inte lika lustfyllt som att läsa skönlitteratur, men mycket intressant! I denna skrift så får en läsa precis hur det är tänkt om digitalisering i Läroplanerna, vilket gör att en kan fundera och planera med lärarna om hur vi kan samarbeta för att alla elever ska nå målen och få digital kompetens.

    måndag 11 september 2017

    Bokcafé idag

    I denna veckan börjar höstterminens bokcafé för tonåringar. Idag, måndag har vi bokcafé på Tolvåkerskolan och på onsdag är det café på Korsbackaskolan.

    Temat på detta första bokcafé är skräck och spänning!








    Här är min hög med böcker som jag kommer att prata om i eftermiddag.











    Du vet väl att alla som kommer får en god fika och en bok! 

    Välkommen kl 15.30!


    torsdag 7 september 2017

    Osynlighet och utanförskap

    Denna veckan har jag av en slump läst två mycket bra böcker med, som det visade sig, ett gemensamt tema, utanförskap på olika vis.

    En annan AlbinI boken "En annan Albin" av Johan Ungene så handlar det om att Albin är osynlig, både i skolan och på fritiden, faktiskt även hemma. På fotbollsträningen försöker han synas, mest för att pappa är där och tittar på. Men det hjälper inte ens när han sträcker upp handen och ropar: Här är jag, jag är fri!, ingen passar ändå bollen till honom. Pappa säger att han måste stå på sig, annars gör någon annan det, men hur gör en det? Den enda som ser honom är farmor, men hon ligger på sjukhus för att hon är gammal och sjuk och lite dement. En dag så inträffar något som plötsligt gör Albin synlig.  Skolan har orientering i en skog. Den ligger så pass långt borta så att de måste åka buss dit. När det väl är Albins tur att få karta och kompass så är de nästan slut, så han får gå med Markus och Simon. Det går sådär, och Albin blir ensam i skogen, utan karta och kompass. Han inser när det börjar mörkna att ingen saknat honom och att bussen kört hem utan honom. Han letar reda på en tät gran till skydd från regnet, och hittar en buske med bär som han äter. Han väcks av en tant och en hund, och nu ser plötsligt alla honom! De hejar och vill ha autografer. Nu har Albin makten, men är priset värt att betala?

    Den andra boken är "Jagger Jagger" av Frida Nilsson, en bok som har några år på nacken, men vars ämne fortfarande är aktuellt. 
    Jagger JaggerBengt vill inte gå ut, han vet att han är äcklig. De som säger att han är äcklig är de andra tre barnen som bor i hyreshuset där Bengt bor. De vill absolut inte leka med Bengt, men de gör en hel del taskiga saker som till exempel kasta hans nya boll i ån och stänger in honom i soprummet. Alla mammorna och papporna ser, men vill inte låtsas om vad som händer. De säger bara att alla får vara med, men vad hjälper det när det inte är de som bestämmer? 
    Bengt önskar att han inte var så äcklig, han vet precis vad som är äckligt med honom, det har de andra barnen berättat många gånger: 
    Magen (tjock)
    Armarna (tjocka)
    Benen (tjocka)
    Hakan (tjock)
    Håret (tjockt)

    Fast det där med att bli inlåst i soprummet blev ganska bra till slut, för den som släppte ut Bengt var en hund som heter Jagger Svensson. Han bor i en container, sover på kartonger och samlar mat i soptunnor och soprum. Bengt och Jagger blir kompisar och börjar ruva på hämnd. De ska allt visa de andra barnen att en inte ger sig på Bengt ostraffat!

    Jag blir beklämd när jag läser om Albin och Bengt, för jag vet att just nu, ute i skolor runt om i Sverige så finns de, på riktigt, barnen som ingen ser och barnen som mobbas tills de går sönder inombords! Jag önskar så att alla barn får bli sedda och att inget enda barn skulle bli mobbat, och det är vi vuxna som måste göra allt vi kan för att nå dit! 


    onsdag 6 september 2017

    Bokcirkel med Kompisboken

    Just nu jobbar jag tillsammans med klasslärare och speciallärare med en bokcirkel i en femteklass. Alla läser vi Kompisboken skriven av Lin Hallberg, En gång i veckan träffas vi i mindre grupper och diskuterar de kapitel som vi har läst. När jag förbereder mig sätter jag postitlappar vid ställen som jag vill diskutera tillsammans med eleverna. De har också förberett sig, svarat på en del frågor men även valt ut ett citat som de vill att vi ska diskutera utifrån. Vi börjar alltid med deras förslag och det blir många intressanta diskussioner, de kan verkligen tala för sin sak och är inte alltid överens. Det är slående att de nästan alltid valt citat som även jag har markerat. Många gånger går vi vidare och tittar in i hur det fungerar i deras klass och hur de själva agerar i olika situationer. Det är inte en slump att vi läser just den här boken.


    Kompisboken handlar om en fjärdeklass där det råder rangordningar och där mycket händer under ytan. Vissa elever styr och det är inte alltid en trevlig stämning i klassen. De vuxna finns mest som en kuliss och verkar helt blinda för vad som händer och sker. En kan säga att berättelsen är koncentrerad kring de dramatiska partierna och "allt det andra" är bortplockat. Ett gott val vilket ger driv i berättelsen. Det gör ju även att det är en berättelse som är tacksam att utgå ifrån i diskussioner.

    Eleverna känner igen sig och engagerar sig starkt för eller emot de olika karaktärerna. Det var tänkt som en enstaka bok men i mötet med klasser runt om i Sverige förstod Lin Hallberg att de vill veta mer och del efter del växte fram och är fortfarande mycket populära. Nästan utan undantag läser eleverna mer än en del i serien och många alla delarna, Kompisboken, Bästisboken, Svikarboken och Kärleksboken.

    Lin Hallberg har hämtat inspiration från sin egen skoltid men även från sin sons skolsituation när han var i tioårsåldern. Jag kan tänka mig att alla möten med elever runt om i landet även gett inspiration till de senare delarna. Här kan du läsa mer om handlingen i boken.
    Andra bra skildringar av dynamiken i en klass eller ett gäng för den här åldern finns i Sara Kadefors Nyckelbarnen eller Katarina von Bredows Du & Jag med fortsättningar.

    tisdag 5 september 2017

    Och där skenade fantasin iväg

    (http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/meterstora-gelebollar-forbryllar-dykare/)[2017-09-05]


    I söndags vid frukosten berättade min man att han läst på DN vetenskap om märkliga geléklumpar som påträffats i havet utanför Norge och Sverige, totalt nio stycken har påträffats nu i sommar. Sju stycken utanför Norge och två utanför Sveriges kust. Bollarna har en omkrets på en meter så det är ganska stora bollar. Intressant att de inte påträffats tidigare!
    I artikeln framgår det att det misstänks vara ägg från jättebläckfiskar, men utan att ha tagit prover så vet man inte med säkerhet.

    Min fantasi skenade iväg med frågor som :
    - Är det en ny livsform?
    - Kan det var något utomjordiskt som planterats in?
    - Är det början av en invasion? Gelébollarna anfaller?
    Jag såg uppslag för både böcker och filmer, eller varför inte en ny serie?

    Nu tror jag ju inte riktigt att det är början på en invasion men det är spännande att det är något nytt och outforskat.
    Vad tror du att bollarna är för något?
                                       

    Idag är allt eller The sun is also a star

    Nicola Yoon heter en ung framgångsrik författare. Hennes bok Ingenting och allting eller Everything, Everything är mycket populär, både på svenska och engelska, och är ständigt utlånad på Tolvåkerskolan (trots att jag köpt in flera ex).

    I somras kom en ny bok på svenska från denna begåvade ungdomsboksförfattare. Boken heter Idag är allt eller The sun is also a star. Jag köper in en hel del ungdomsböcker både på svenska och engelska nuförtiden. Trycket på de engelska böckerna är stort - härligt! Alla elever har skönlitterära bredvidläsningsböcker både på svenska och engelska eftersom läsning (och bearbetning = reflektion, diskussion mm) av skönlitteratur är en del av undervisningen i både svenska och engelska på Tolvåkerskolan


    I dag är allt är en bok som förutom epilogen utspelar sig under en endaste dag. I boken möter vi Natasha som upplever vad hon tror ska bli hennes allra sista dag i USA eftersom familjen ska utvisas och lämna landet på kvällen. Vi får också träffa Daniel som är på väg till en intervju inför att försöka komma in på college (Yale). Egentligen vet inte Daniel om det är det han vill, att gå på College? Han vill ju skriva och kanske bli poet istället.

    Ungdomarna känner inte alls varandra och träffas av en slump på en gata nära Times Square i New York. Det är just tillfälligheter och slumpen i livet som får stort utrymme i boken. Vad hade hänt om inte det hade hänt? Vilka hade vi varit om vi växt upp under andra omständigheter? Vad hade hänt om inte vi hade träffats just där och då? Boken tar upp spännande och lite filosofiska frågor som många funderar över. Natasha tycker egentligen inte det är lönt att lära känna Daniel, hon ska ju lämna USA redan på kvällen men hon kan inte undgå att känna att hon blir mer och mer intresserad av honom ju mer de pratar med varandra...