lördag 30 september 2017

Bokmässan 2017

Årets Bokmässa bjöd, som sina föregångare, på många bra seminarier. Temat för året var Bildning, vad det innebär och står för. 

Jag lyssnade bland annat på Felicia Margineanu och Radu Vancu när de samtalade om sociala mediers betydelse för bla Arabiska vårens händelser och demonstrationerna i Rumänien runt årskiftet 15/16. Radu var själv väldigt aktiv i dessa demonstrationer som var folkets svar på en korrupt regerings lagförslag på att dra tillbaka en lag om korruption. Demonstrationen samlade hundratusentals människor, men var väldigt fredlig till sin natur. Felicia åker runt på skolor och undervisar elever, lärare och föräldrar om hur det går att använda sociala medier i en demokratisk anda och för att påverka.


En helt annan inriktning hade seminariet "Får man skriva någon annans historia?" Här samtalade Camilla Lagerqvist, Charlotte Cederholm och Mats Berggren om att skriva historier som inte kan vara självupplevda. Alla tre menar att som barn och ungdomsförfattare så blir en ifrågasatt när en som medelålders, vit man skriver om invandrade förortstjejer, eller när en som infödd skåning ger sig i kast med en berättelse om en samisk tjej. All tre var rörande överrens om att om författare själva skulle har upplevt det som de skriver om så skulle mycket av världslitteraturen inte ha funnits. De hade dock lite olika åsiker om hur detaljerade beskrivningar böcker kunde innehålla, allt från Mats som nästan inte beskriver någonting, utan låter läsaren forma sina bilder, till Camilla och Charlotte som menar att beskrivningarna behövs för att ge läsaren en förförståelse för kulturen eller tidsandan.


 
En programpunkt som jag tyckte mycket om var när Martin Widmark och Mats Wänblad pratade om sina böcker om Halvdan Viking. Vilket samspelt par de verkar vara! Mats är arkeolog och illustratör, vilket är en perfekt kombination! De avslöjade också att Östbyn och Västbyns verkliga förebilder är Uppåkra och Lund. Höje å har dock växt en smula i böckerna. De berättade att det just nu spelas in en långfilm om Halvdan och Meia med en stor budget och intressanta skådespelare, bla Peter Haber.
Läs mer om filmen här



I seminariet "Att synliggöra det osynliga" diskuterades hur det ska gå till för att synliggöra skolbibliotekens betydelse för måluppfyllelse. Panelen hade olika erfarenheter av samarbete och mycket görs, medan annat är svårare. Någor som de var överrens om var att rektorns syn på skolbiblioteket är av stor betydelse. Att sammanföra lärarens och bibliotekariens kompetenser är också oehört viktigt, så att skolbiblioteket inte bara blir en "blingbling accessoar" som Louise Limberg, senior professor på Högskolan i Borås, uttryckte det.


Ett seminarium hade namnet "Varför måste jag läsa det här - och när?". Det handlade om litteraturkanon och hur klassuppsättningsböcker väljs ut och presenteras. Ibland får en som lärare just den frågan, "Varför måste jag läsa detta?" och då gäller det att ha ett bra svar på den frågan! Som slutkläm så skickade Pär Sahlin med oss denna fråga: På vilket sätt bidrar texten, som du har valt, till att dina elever söker sig till skönlitteraturen i framtiden? Det är ju onekligen nåt att tänka på!


Sist men inte minst så deltog jag på ett monterprogram som förklarade hur en på ett enkelt sätt kan lära elever programmering med hjälp av matematik. Lagom till det är dags att faktiskt börja lära ut programmering så släpper Natur och Kultur en webbaserad matematik/programeringssida, där de med en låg tröskel förmedlar kunskapen om hur en lär sig programeringsspråket Python med hjälp av redan existerande matematikuppgifter. Enkelheten i detta imponerade på mig, jag förstod faktiskt en del!



Jag deltog i flera seminarier och scenprogram, men hann även utforska mässan och alla dess montrar. Så mycket bra böcker det finns!!!! Jag fotograferade och samlade bokmärken för att komma ihåg vilka böcker som jag "måste" köpa när jag kommer tillbaka till skolan igen.  Lite kändisspaning blev det också, Björn Ranelid skymtade förbi, Kim M Kimselius signerade böcker i sin monter, Jo Salmson berättade att tredje delen i "Drakarnas öde" är färdigskriven till hälften, och så fick jag möjlighet att lyssna på underbart roliga och härliga Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck, från podden "Bladen brinner", när de pratade om föräldrar i barn och ungdomslitteratur. 


Två härligt fullmatade dagar med många intryck! 






fredag 29 september 2017

Temavecka MIK

Under vecka 39 har Nyvångsskolan temavecka MIK .MIK står för Medie -och Informationskunnighet. Temaveckan har som syfte att alla skall komma igång och jobba med MIK och arbetet skall naturligtvis fortsätta även efter v 39.
I våras fick jag som är bibliotekarie i uppdrag av Camilla, vår rektor att i samråd med pedagogerna, ta fram en MIK plan för skolan. Vi hade som utgångspunkt Skönadalskolans MIK plan, som redan
funnits några år. I början av terminen var Nyvångsskolans plan klar att presenteras för hela skolan. Jag hade i samråd med pedagogerna och Camilla omarbetat planen, så att den skulle passa Nyvång och även lagt till en  del nya länkar och lektionstips.

Denna veckan har planen provats i praktiken. Alla årskurser hittar tips på lektioner att jobba med inom bild/film, sociala medier och informationssökning/källkritik. Som övergripande "tema" har vi haft "De fem superfrågorna" Vad, Vem, Hur, När, Varför, med vilka man kommer långt om man vill undersöka trovärdigheten hos en källa.

De som vill har kunnat boka mig för lektioner och det är ju något vi kommer att fortsätta med naturligtvis.

Källspanarna(Gleerups förlag), är ett material vi jobbat mycket med under veckan. Det är ett mycket heltäckande material med mängder av färdiga lektionstips och kopieringsmaterial.

I foajén kör vi filmen "Hajen som blev viral", om vad som kan hända om man delar okritiskt.

I nästa vecka hoppas vi att en del av det som klasserna jobbat med skall presenteras på skärmar eller på vår monitor.

torsdag 28 september 2017

Kan vi bli Årets Skolbibliotek?

Nationella Skolbiblioteksgruppen är ett nätverk av organisationer som samverkar för att stärka skolbibliotekens roll i svensk skola, jobbar för ökad bemanning av skolbibliotek och uppmärksammar beslutsfattare på vikten av fungerande skolbibliotek för skolans utveckling och elevernas måluppfyllelse. De sprider också kunskap om goda exempel genom utmärkelsen Årets Skolbibliotek. Vem som helst kan anmäla sitt skolbibliotek och en jury bestående av representanter för Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Svenska Skolledarförbundet, DIK och Svensk Biblioteksförening nominerar tre skolbibliotek. Juryn tittar speciellt på:

  • skolledningens del i utvecklingsarbetet
  • att skolbiblioteket har en integrerad roll i skolans måluppfyllelse avseende läsning och medie-och informationskunnighet
  • skolbibliotekets tillgänglighet avseende elever i behov av särskilt stöd
  • att skolbiblioteket strävar efter att jämställa alla elevers behov av medier, oavsett modersmål
  • en bemanning som motsvarar skolans behov

  • Vi i skolbiblioteksgruppen i Kävlinge är mycket spända och förväntansfulla eftersom vår verksamhet har blivit nominerad till utmärkelsen Årets Skolbibliotek. Om drygt två veckor presenteras vinnaren och vi håller såklart tummarna för att det blir vi!

    Att presentera ett bibliotek

    Jag vill att alla elever skall känna sig välkomna till skolbiblioteket. Igår hade jag en biblioteksintroduktion för nyanlända elever på Olympiaskolan. Eftersom Olympiaskolan är mottagningsskola i Kävlinge kommun har vi många nyanlända elever. Elever med mycket olika bakgrund. Vissa har aldrig gått i skola eller sett ett skolbibliotek, vissa finner sig direkt tillrätta och känner igen skolmiljön som något de behärskar. Alla skall känna att skolbiblioteket är till för dem, oavsett bakgrund.
    Fr om den här terminen hade jag idén att göra en samlad och lite mer omfattande introduktion av skolbiblioteket för de nyanlända eleverna än att bara göra ett lånekort och visa hur man lånar.

    Igår kom den första gruppen för biblioteksintroduktion till mig. Jag hade gjort ett bildspel med text på enkel svenska, där jag presenterade biblioteket. Med i gruppen fanns tolkar som hjälpte barnen att förstå. Efter bildspelet fick alla som ville låna och jag passade på att speciellt visa vår mångspråkshylla.

    tisdag 26 september 2017

    Kritiskt textarbete

    Under det här året går jag en handledarutbildning på Malmö högskola med anledning av att jag leder läslyft på Skönadalsskolan. Hittills har utbildningen hållit mycket hög kvalitet.
    Vid vårt senaste tillfälle föreläste bland annat Elisabeth Jennfors om sitt arbete med critical literacy. Ett förhållningssätt som går i linje med allt källkritiskt arbete.
    I korta drag kan en säga att en text aldrig är neutral, den är en beskrivning av världen och gör något med läsaren. Att hela tiden fundera över vem som talar i texten och vem som inte får göra sig hörd. Finns det några ledtrådar i texten som kan ge svar på dessa frågor? Nämnas bör även att här talar vi om text i ett vidare perspektiv, samma sak gäller för film, poddar etc. 
    Elisabeth gav många konkreta exempel på hur vi kan och ska arbeta med texter i skolan. 


    I en femårsgrupp hade de sjungit en sång om vitvalen Baby Beluga, en liten glad och lycklig val. Några dagar senare kom en av barnen med en tidningsartikel där en kunde läsa att vitvalar inte mår bra i våra hav. De har höga halter av kvicksilver i kroppen och störs av människors oljeutvinning bland annat. Med hjälp av sina pedagoger jämförde barnen sångtexten med tidningsartikeln och arbetade sedan med motsatsord.




    I en högstadieklass jämförde eleverna hur olika nyhetskanaler, svenska och utländska, rapporterade om ett terrordåd. 
    I en mellanstadieklass jämfördes olika texter om vattenkraft. Texterna var hämtade ur elevernas lärobok, naturvårdsverkets webbplats och information från eon. 

    Vi hade i uppgift att ha med oss en text och nu fick vi titta på dem med kritiska ögon. Det blev en intressant diskussion där vi granskade olika  skönlitterära texter, utdrag ur en historiebok , en sida ur en matematikbok...

    Dessa kritiska glasögon ska ständigt användas så fort vi arbetar med texter.



    fredag 22 september 2017

    Saker ingen ser

    Saker ingen ser är Anna Ahlunds andra ungdomsroman. Hennes debut, Du, bara har jag ännu inte läst eftersom den oftast är utlånad på biblioteket.

    Saker ingen ser utspelar sig i Uppsala. Vi möter ett kompisgäng som går eller har anknytning till gymnasieskolan Sibylla allmänestetiska läroverk eller Byllis som alla säger.
    Boken utspelar sig under ett kalenderår, från nyårsafton till nyårsafton. Handlingen i boken är ungdomarnas. Det är vardag och vardagliga draman. Spirande förälskelse, förhållanden som tar slut, identitetssökande, irritationer, psykisk ohälsa och sorg. Och mycket mycket mer.

    Ahlund har gett handlingen en tilltalande kulturell ram. Det är referenser och upplevelser kopplade till musik, litteratur och film. Håkan Hellström, The Cure, In a sentimental mood, Jag ger dig solen, Kallocain, The perks of beeing a wallflower och Karin Boye fladdrar förbi. Framförallt framträder Karin Boye, hon och hennes texter är centrala i handlingen.

    Ahlund har ett härligt flyt i språket och handlingen. Boken är snabbt utläst trots sina 400 sidor.
    Nu återstår att se om Saker ingen ser blir lika efterfrågad som Du, bara!

    torsdag 21 september 2017

    Sanningar om maneter av Ali Benjamin

    Hur ska jag kunna skriva om denna bok och ge den rättvisa undrar jag? Jag läste ut boken på tåget på väg hem från jobbet.  Halvvägs hem läste jag de sista raderna och sedan satt jag bara där med boken i mina händer och strök dess fram- och baksida. Jag ville helt enkelt inte skiljas ifrån den!

    Om man tittar tillräckligt länge på en manet ser den till slut ut som ett bultande hjärta. De pulserar och förflyttar sig framåt med hjälp av rytmiska sammandragningar. Maneter har förstås inget hjärta – inget hjärta, ingen hjärna inget skelett, inget blod.  Men studera dem en liten stund. Du kommer se att de pulserar. Mrs Turton säger att om man lever tills man blir åttio år har ens hjärta slagit tre miljarder gånger. Men en del hjärtan slår bara fyrahundratolv miljoner gånger. Vilket kanske låter som väldigt mycket. Men sanningen är att det nätt och jämnt är tolv år.”

    Huvudpersonen i denna bok är Suzy, en tjej som är mycket intresserad av naturvetenskap. Suzys bästa vän Franny går bort genom en drunkningsolycka precis innan de ska börja sjunde klass. Suzy är övertygad om att Franny blivit stucken av en dödlig manet och beslutar sig för att leta fram bevis. Franny var en duktig simmerska, och då kan man väl inte bara drunkna?

    Suzy är en väldigt begåvad tjej, hon gör ordentliga efterforskningar och lämnar inget år slumpen. Samtidigt så är hon väldigt ensam. Hon känner en enorm saknad och sorg över sin förlorade vän. Man får genom tillbakablickar reda på att hennes och Frannys vänskap hade börjar krackelera. De var på väg att växa upp och inte bara det, utan även på väg att växa isär. Sådant gör ont, speciellt om man är den som blir kvar. Någonstans i sitt sorgearbete så bestämmer Suzy sig för att sluta prata, eller icke prata som hon själv kallar det. Det finns så mycket onödigt småprat i världen och det är inget som hon vill bidra till. På grund av detta så blir det lite svårt för hennes familj att nå henne. Hennes föräldrar är förtvivlade och skickar henne till en barnpsykolog. Det blir mest icke prat där också. De vuxna runt henne famlar och vet inte hur de ska nå fram. Mitt i allt detta så är Suzy mest uppslukad med att leta fram fakta och läsa på om alla tänkbara manetarter som finns i våra hav.

    Det är en sorglig bok, men samtidigt så otroligt fin! Läs den!
    Och du kommer på köpet att få lära dig mycket om maneter(och zombiemyror, grodor m.m).

    Det är en bok med många bottnar och som kan ligga till grund för diskussioner i olika ämnen. Den passar bra som högläsningsbok från årskurs fem och uppåt.


    måndag 18 september 2017

    Att simma eller inte simma

    Nadir har varit i Sverige ett år nu och bor tillsammans med Ali och Said, som han kallar sina bröder, fast de egentligen inte är släkt. Nadir börjar lära sig ganska mycket, både språket och hur saker och ting fungerar i Sverige, men det blir fortfarande ofta missförstånd. Som på badhuset när han räddar en flicka som håller på att sjunka under ytan. Istället för att tacka, blir flickans pappa arg och tror att Nadir dragit ner henne under ytan. Nadir kan inte förklara för honom vad som hände.
    Som tur är har badvakten sett vad som hände och berömmer honom för hans snabbhet. Hon frågar om han vill komma och träna simning i hennes simgrupp. Nadir tvekar. Han älskade att simma när han bodde i Syrien, och tränade flera gånger i veckan, men nu är det länge sedan. Kan han börja igen? Och vad ska Ali och Said säga? Kanske tycker de att simning är töntigt! Han bestämmer sig för att testa i alla fall.
    I skolan råkar en tjej få en bok på sig och misstar Nadir för den som kastade. En stund senare råkar han dessutom tappa sin mugg så att det stänker choklad på tjejens byxor och hon blir rejält sur. Nadir vill helst bara sjunka genom jorden. Och så visar det sig att tjejen också går på simningen! Nadir ångrar sig direkt. Det var nog ingen bra idé att börja simma, även om tränaren säger att han är snabb.


    Nadir och ingen annan är en lättläst historia på ca 60 sidor. Den är luftigt satt och är skriven talspråkligt. Jag gillar berättelsen om Nadir, hur han verkligen försöker förstå och göra rätt, men hela tiden blir missförstådd för att han inte riktigt hinner eller kan försvara sig. Läsaren anar att det finns fördomar bakom folks snabba dömanden av honom, fördomar som de lyckligtvis kommer över när de lärt känna honom lite mer. Jag hoppas på fler berättelser om Nadir. Boken ges ut på arabiska 2/10.
    På Hegas hemsida finns en läsnyckel att använda om ni använder boken i skolarbetet.

    fredag 15 september 2017

    Ett vuxentips

    Veckans tredje havsrelaterade läsning är en vuxenbok. Men jag känner att den passar så bra in i mitt tema... De öde fälten är den sjunde boken om rättsarkeolog Ruth Galloway och kriminalkommissarie Harry Nelson i Norfolk i England. 
    Det är höst och regnet vräker ner under stora delar av boken. Fält översvämmas, vägar läggs under vatten och stängs av, hus blir till isolerade öar i nybildade sjöar. En förbannelse om havets återtagande av marken ligger som en skugga över händelserna. Det är väldigt mycket mörker, väldigt mycket vatten och väldigt mycket ödslighet, som vanligt i deckarna om Ruth och Nelson.
    Har ni inte redan gjort deras bekantskap tycker jag att ni ska göra det. Läs eller, som jag, lyssna på dem. Det är de värda!

    torsdag 14 september 2017

    Vad döljer sig i dimman?

    Jag inser att alla böcker jag läst oh läser den här veckan har någon koppling till hav. Igår skrev jag om Haj-Jenny, som föredrog att simma ensam. Idag är det Tuva, som simmar ensam oavsett om hon vill eller inte.

    Sjörök är fortsättningen på den otroligt spännande och kusliga Djupgraven av Camilla och Viveca Sten. Det har gått några månader sedan Tuva räddade skärgårdsfolket från havsormarna. Hon lyckades föra dem till djupgraven och sjunga dem till sömns. Hon fick veta att hon tillhörde Havsfolket och att hon var en bortbyting. De konstiga ärren på sidorna av halsen visade sig vara gälar och hon fick en vän, sin första, i klasskompisen Rasmus.


    Sedan flera veckor är skärgården insvept i en tjock ogenomtränglig tjocka. Fastän det är mars och kvällarna borde bli ljusare, gör dimman att solen aldrig visar sig och det är dunkelt till och med mitt på dagen. Tuva anar att det är något som inte står rätt till.
    Österman som brukar köra skolbåten har blivit sjuk och Tuva får skjuts med sin klasskompis Mattias. På vägen slutar gps:en att fungera, mobiltäckningen försvinner och plötsligt är båten helt på drift i den tjocka dimman. Mattias och hans mamma Ellinor får svårt att andas och Tuvas gälar öppnas - människorna håller på att drunkna i dimman. Samtidigt hör Tuva rösten i sitt huvud. Den där rösten som hjälpte henne i höstas när havsormarna skulle besegras. Men den här gången vill rösten inte rädda människorna. Den pratar om en pakt som är bruten, om ett krig som har börjat och att Matias och Ellinor måste dö.

    Vem eller vad är rösten hon hör i huvudet? Vad är det för pakt rösten pratade om? Varför är den bruten och går den att laga? Vem är hon egentligen? Var är den första Tuva, hennes föräldrars riktiga barn, som byttes ut mot henne när de var bebisar? Kan hon rädda människorna och vill hon verkligen det? Vad är det som hänt med Österman? Varför svarar inte Rasmus på hennes sms?
    Tuva har tusen frågor och ingen som vill svara på dem.

    Sjörök är väldigt spännande, precis som första delen i serien, och jag hade svårt att lägga den ifrån mig. Jag känner verkligen med Tuva som vill vara som alla andra och samtidigt kunna vara sig själv. Hon är tyst, modig, bestämd och klok. Och jag förstår verkligen hennes mamma, som på alla sätt hon kan komma på försöker skydda henne från allt det svåra som hon inte förstår och är rädd för.
    Nu längtar jag redan efter nästa del!

    onsdag 13 september 2017

    Haj-Jenny

    Jenny går i tvåan och hon gillar att vara för sig själv. Hon tycker inte om att prata högt och vill helst slippa lärarens frågor och elevernas kommentarer.
    "'Vad sa du?' säger magistern. 'Vi hör inte.'
    'Va?Va? Va?' säger alla i klassen.
    Jag vill inte prata, men det känns som om jag måste. Jag börjar prata om fiskarnas gälar. Då börjar alla skrika. Alla skriker PRATA HÖGT. Ingen hör vad jag försöker säga för alla skriker PRATA HÖGT. Hela klassen skriker PRATA HÖGT."




    Jenny älskar hajar. Hon läser om dem och känner att hon är nog en haj. En som gillar att simma ensam. De andra i klassen är bläckfiskar, tycker Jenny. De hörs och syns och viftar med alla sina armar när magistern ställer en fråga. Magisterna tycker att Jenny också borde vara en bläckfisk, men alla kan faktiskt inte vara det.
    Istället för att försöka höras och synas är Jenny väldigt bra på att höra och se. Hon vet en massa om sina klasskompisar eftersom hon betraktar dem på avstånd. Hon kan se samband som ingen annan ser eftersom de är så upptagna med att alla ska lyssna på vad de säger.
    Men fast Jenny är för sig själv känner hon sig aldrig ensam. Efter skolan brukar hon vara med Amina som bor i samma hus, men går på en annan skola. Amina och hon kan vara tillsammans en hel eftermiddagen utan att de behöver prata så mycket. Istället läser de böcker, ritar eller cyklar omkring. Amina blir inte sur när Jenny säger att hon vill gå hem och vara ensam. Det är skönt, tycker Jenny.


    Jenny oroar sig för utvecklingssamtalet hon ska ha snart. Hon vet att magistern kommer prata om att Jenny måste prata mer och högre. Att hon måste bli en bläckfisk som alla de andra. Och mamma kommer hålla med. Men Jenny vill inte. Som tur är händer det något som visar att även tysta, betraktande hajar behövs. Äntligen vet Jenny vad hon ska säga till magistern för att han ska förstå.


    Jag gillar verkligen Haj-Jenny. Det finns gott om starka barnboksfigurer som tar plats, men de här tysta - som vill vara tysta - behöver också få sin plats. Vi vet ju att introverta finns i varje klass och de måste få känna sig välkomna även om samhället i stort hyllar de högljudda.

    tisdag 12 september 2017

    Under odjurspälsen

    Det var tur att jag var lite hängig i lördags och kunde ligga kvar på soffan och bara fortsätta att läsa för så bra den är,  Under odjurspälsen av Klara Krantz.
    Signe som går på högstadiet lever ett dubbelliv. Hon är en osäker tjej men många jobbiga år bakom sig som mobbad. Bästa kompisen har övergett henne och det är bara ibland som hon duger. Det är inte så lätt att förhålla sig till. Under många år har Signe varit förtjust i Joel med de intensivt blå ögonen. Han som bara bor några hus bort och som går i parallellklassen. Han lägger knappast märke till henne. Annat är det med Frida i Karlstad, med henne kan han sitta och chatta i timmar och de två kan tala om allt. Problemet är att Frida är ett påhitt. Ett påhitt av Signe som när hon utger sig för att vara Frida är så självklar och smart, ja allt det som Signe önskade att hon var. Till slut vill Joel att de ska träffas och det vill ju Frida också...
    Det hela blir ännu mer komplicerat när Signe möter Manga-Magnus. Han motsvarar verkligen inte hennes bild av drömprinsen varken till utseende eller sätt. Men med honom blir så mycket lätt att säga och göra trots att de talar irl med varandra. Ja, lätt är det naturligtvis inte när två mycket osäkra människor möts, det är lätt att såra och trampa fel. Men ändå...
    Det är en otroligt välskriven berättelse som suger tag i en och det går inte att sluta läsa. Klara Krantz lyckas verkligen med att skildra hur svårt det är för Signe att skilja mellan Signe och Frida, det flyter ihop och går isär. Jag tycker också mycket om att hennes sexualitet är så självklar och positivt skildrad.
    Det finns ett litet men, varför modemuppkopplingar och förlegade datingsidor och chatforum. Det hade lika bra kunnat uteslutas och inte behövt namnges. Det gör tyvärr berättelsen något daterad. Hoppas, hoppas att ungdomar kan bortse från detta och fortsätta läsa.

    Inte bara skönlitteratur

    Som skolbibliotekarie så läser jag oändligt mycket barn och ungdomslitteratur, det ingår liksom i jobbet. Det är också en av de roligaste arbetsuppgifterna jag har!!! Tänk bara, att få göra det en gillar bäst, och få betalt för det! Det är inte alla som har sån tur 🙂
    Ibland läser jag dock andra saker, som har med mitt jobb att göra. Just nu så läser jag och de andra skolbibliotekarierna Skolverkets skrift ”Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå”. Det är inte lika lustfyllt som att läsa skönlitteratur, men mycket intressant! I denna skrift så får en läsa precis hur det är tänkt om digitalisering i Läroplanerna, vilket gör att en kan fundera och planera med lärarna om hur vi kan samarbeta för att alla elever ska nå målen och få digital kompetens.

    måndag 11 september 2017

    Bokcafé idag

    I denna veckan börjar höstterminens bokcafé för tonåringar. Idag, måndag har vi bokcafé på Tolvåkerskolan och på onsdag är det café på Korsbackaskolan.

    Temat på detta första bokcafé är skräck och spänning!








    Här är min hög med böcker som jag kommer att prata om i eftermiddag.











    Du vet väl att alla som kommer får en god fika och en bok! 

    Välkommen kl 15.30!


    torsdag 7 september 2017

    Osynlighet och utanförskap

    Denna veckan har jag av en slump läst två mycket bra böcker med, som det visade sig, ett gemensamt tema, utanförskap på olika vis.

    En annan AlbinI boken "En annan Albin" av Johan Ungene så handlar det om att Albin är osynlig, både i skolan och på fritiden, faktiskt även hemma. På fotbollsträningen försöker han synas, mest för att pappa är där och tittar på. Men det hjälper inte ens när han sträcker upp handen och ropar: Här är jag, jag är fri!, ingen passar ändå bollen till honom. Pappa säger att han måste stå på sig, annars gör någon annan det, men hur gör en det? Den enda som ser honom är farmor, men hon ligger på sjukhus för att hon är gammal och sjuk och lite dement. En dag så inträffar något som plötsligt gör Albin synlig.  Skolan har orientering i en skog. Den ligger så pass långt borta så att de måste åka buss dit. När det väl är Albins tur att få karta och kompass så är de nästan slut, så han får gå med Markus och Simon. Det går sådär, och Albin blir ensam i skogen, utan karta och kompass. Han inser när det börjar mörkna att ingen saknat honom och att bussen kört hem utan honom. Han letar reda på en tät gran till skydd från regnet, och hittar en buske med bär som han äter. Han väcks av en tant och en hund, och nu ser plötsligt alla honom! De hejar och vill ha autografer. Nu har Albin makten, men är priset värt att betala?

    Den andra boken är "Jagger Jagger" av Frida Nilsson, en bok som har några år på nacken, men vars ämne fortfarande är aktuellt. 
    Jagger JaggerBengt vill inte gå ut, han vet att han är äcklig. De som säger att han är äcklig är de andra tre barnen som bor i hyreshuset där Bengt bor. De vill absolut inte leka med Bengt, men de gör en hel del taskiga saker som till exempel kasta hans nya boll i ån och stänger in honom i soprummet. Alla mammorna och papporna ser, men vill inte låtsas om vad som händer. De säger bara att alla får vara med, men vad hjälper det när det inte är de som bestämmer? 
    Bengt önskar att han inte var så äcklig, han vet precis vad som är äckligt med honom, det har de andra barnen berättat många gånger: 
    Magen (tjock)
    Armarna (tjocka)
    Benen (tjocka)
    Hakan (tjock)
    Håret (tjockt)

    Fast det där med att bli inlåst i soprummet blev ganska bra till slut, för den som släppte ut Bengt var en hund som heter Jagger Svensson. Han bor i en container, sover på kartonger och samlar mat i soptunnor och soprum. Bengt och Jagger blir kompisar och börjar ruva på hämnd. De ska allt visa de andra barnen att en inte ger sig på Bengt ostraffat!

    Jag blir beklämd när jag läser om Albin och Bengt, för jag vet att just nu, ute i skolor runt om i Sverige så finns de, på riktigt, barnen som ingen ser och barnen som mobbas tills de går sönder inombords! Jag önskar så att alla barn får bli sedda och att inget enda barn skulle bli mobbat, och det är vi vuxna som måste göra allt vi kan för att nå dit! 


    onsdag 6 september 2017

    Bokcirkel med Kompisboken

    Just nu jobbar jag tillsammans med klasslärare och speciallärare med en bokcirkel i en femteklass. Alla läser vi Kompisboken skriven av Lin Hallberg, En gång i veckan träffas vi i mindre grupper och diskuterar de kapitel som vi har läst. När jag förbereder mig sätter jag postitlappar vid ställen som jag vill diskutera tillsammans med eleverna. De har också förberett sig, svarat på en del frågor men även valt ut ett citat som de vill att vi ska diskutera utifrån. Vi börjar alltid med deras förslag och det blir många intressanta diskussioner, de kan verkligen tala för sin sak och är inte alltid överens. Det är slående att de nästan alltid valt citat som även jag har markerat. Många gånger går vi vidare och tittar in i hur det fungerar i deras klass och hur de själva agerar i olika situationer. Det är inte en slump att vi läser just den här boken.


    Kompisboken handlar om en fjärdeklass där det råder rangordningar och där mycket händer under ytan. Vissa elever styr och det är inte alltid en trevlig stämning i klassen. De vuxna finns mest som en kuliss och verkar helt blinda för vad som händer och sker. En kan säga att berättelsen är koncentrerad kring de dramatiska partierna och "allt det andra" är bortplockat. Ett gott val vilket ger driv i berättelsen. Det gör ju även att det är en berättelse som är tacksam att utgå ifrån i diskussioner.

    Eleverna känner igen sig och engagerar sig starkt för eller emot de olika karaktärerna. Det var tänkt som en enstaka bok men i mötet med klasser runt om i Sverige förstod Lin Hallberg att de vill veta mer och del efter del växte fram och är fortfarande mycket populära. Nästan utan undantag läser eleverna mer än en del i serien och många alla delarna, Kompisboken, Bästisboken, Svikarboken och Kärleksboken.

    Lin Hallberg har hämtat inspiration från sin egen skoltid men även från sin sons skolsituation när han var i tioårsåldern. Jag kan tänka mig att alla möten med elever runt om i landet även gett inspiration till de senare delarna. Här kan du läsa mer om handlingen i boken.
    Andra bra skildringar av dynamiken i en klass eller ett gäng för den här åldern finns i Sara Kadefors Nyckelbarnen eller Katarina von Bredows Du & Jag med fortsättningar.

    tisdag 5 september 2017

    Och där skenade fantasin iväg

    (http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/meterstora-gelebollar-forbryllar-dykare/)[2017-09-05]


    I söndags vid frukosten berättade min man att han läst på DN vetenskap om märkliga geléklumpar som påträffats i havet utanför Norge och Sverige, totalt nio stycken har påträffats nu i sommar. Sju stycken utanför Norge och två utanför Sveriges kust. Bollarna har en omkrets på en meter så det är ganska stora bollar. Intressant att de inte påträffats tidigare!
    I artikeln framgår det att det misstänks vara ägg från jättebläckfiskar, men utan att ha tagit prover så vet man inte med säkerhet.

    Min fantasi skenade iväg med frågor som :
    - Är det en ny livsform?
    - Kan det var något utomjordiskt som planterats in?
    - Är det början av en invasion? Gelébollarna anfaller?
    Jag såg uppslag för både böcker och filmer, eller varför inte en ny serie?

    Nu tror jag ju inte riktigt att det är början på en invasion men det är spännande att det är något nytt och outforskat.
    Vad tror du att bollarna är för något?
                                       

    Idag är allt eller The sun is also a star

    Nicola Yoon heter en ung framgångsrik författare. Hennes bok Ingenting och allting eller Everything, Everything är mycket populär, både på svenska och engelska, och är ständigt utlånad på Tolvåkerskolan (trots att jag köpt in flera ex).

    I somras kom en ny bok på svenska från denna begåvade ungdomsboksförfattare. Boken heter Idag är allt eller The sun is also a star. Jag köper in en hel del ungdomsböcker både på svenska och engelska nuförtiden. Trycket på de engelska böckerna är stort - härligt! Alla elever har skönlitterära bredvidläsningsböcker både på svenska och engelska eftersom läsning (och bearbetning = reflektion, diskussion mm) av skönlitteratur är en del av undervisningen i både svenska och engelska på Tolvåkerskolan


    I dag är allt är en bok som förutom epilogen utspelar sig under en endaste dag. I boken möter vi Natasha som upplever vad hon tror ska bli hennes allra sista dag i USA eftersom familjen ska utvisas och lämna landet på kvällen. Vi får också träffa Daniel som är på väg till en intervju inför att försöka komma in på college (Yale). Egentligen vet inte Daniel om det är det han vill, att gå på College? Han vill ju skriva och kanske bli poet istället.

    Ungdomarna känner inte alls varandra och träffas av en slump på en gata nära Times Square i New York. Det är just tillfälligheter och slumpen i livet som får stort utrymme i boken. Vad hade hänt om inte det hade hänt? Vilka hade vi varit om vi växt upp under andra omständigheter? Vad hade hänt om inte vi hade träffats just där och då? Boken tar upp spännande och lite filosofiska frågor som många funderar över. Natasha tycker egentligen inte det är lönt att lära känna Daniel, hon ska ju lämna USA redan på kvällen men hon kan inte undgå att känna att hon blir mer och mer intresserad av honom ju mer de pratar med varandra...


    fredag 1 september 2017

    Som stjärnor faller

    Lin Hallberg är en mycket produktiv och omtyckt författare som skriver för alla åldrar. I de flesta av hennes böcker har hästar en framträdande roll. Som stjärnor faller är inget undantag . Boken vänder sig till ungdomar och lite läsvana skadar nog inte för att kunna tyda de olika skikten i berättelsen.
    Tess och Liv är verkligen nära varandra och ser nog att deras vänskap är av den sorten som ska vara livet ut. Tess älskade mormor dör och tillsammans med sina föräldrar flyttar de till mormors hus, bort från stan ut på landet mitt i mörka januari.
    Det blir en svår tid för Tess. Hon går omkring i huset och dess omgivningar och saknar mormor så att det värker i själen. Det finns så mycket som gör henne påmind om mormodern hela tiden. Att vara ifrån Liv är också så ovant och sorgligt. Fast de skickar massor av sms och talar på FaceTime med varandra känns det som om avståndet dem emellan bara ökar.
    Tess sluter sig och släpper inte in sina föräldrar eller de nya skolkamraterna. Hela tiden går hon runt och säger att efter sommarlovet ska de de tillbaka till stan. Andra, men inte Tess själv,
    märker att hon förändras och alltmer anpassar sig till det nya livet på landet.
    Det finns en mycket viktig person till i den här fina berättelsen och det är Tom. Kapitlen varvas och ofta kommer även han till tals. Han och hästen Stjärna. Tom vill att Tess ska lära sig rida och kunna ta hand om Stjärna av en mycket speciell orsak. Det uppstår även en stark ömhet eller kanske kärlek dem emellan. I vart fall uppfattar Tess det så.
    Berättelsen är mycket vacker och skildrar den första allvarliga kärleken mycket fint. Det finns ett magiskt inslag som kan anas nästan från början och den aningen växer sig allt starkare ju längre en läser. Lin Hallberg skildrar ungdomarnas känslor väldigt pricksäkert, osäkerheten, att se tillvaron som antingen  svart eller vit, toppar och dalar.
    Jag bär med mig berättelsen som en varm men lite sorglig känsla långt efter att boken är utläst.

    Ungdomarnas boktips

    Både nu och då får jag boktips från elever. Det kan vara på böcker som jag helt missat att de finns, böcker som jag valt bort för att jag inte tror att de blir så lästa eller böcker som är på ingång och som snart ges ut.

    Denna terminen har jag fått några sådana tips. Det första tipset är på boken En av oss ljuger av Karen McManus. Det verkar vara en spännande bok i High school miljö. Boken handlar om fem elever som ska vara kvar på en kvarsittning på skolan. Under kvarsittningen dör en av eleverna och de andra fyra blir naturligtvis misstänkta för inblandning i detta dödsfall. Boken blev direkt utlånad på bokpraten jag hade i samma vecka som böckerna (jag beställde två stycken) anlände till skolan. Jag vill gärna läsa denna bok själv så fort den kommer in på mediateket igen.




    Nästa bok jag fick tips om är Sci fi - boken Röd drottning av Victoria Aveyard. Huvudpersonen Mare Barrow lever i en värld som inte är uppdelad efter kön, klass, ras eller religion. Istället är det blodet som avgör ens plats. De silverblodiga - silvriga - har stora förmågor och förmåner och styr samhället. De vanliga rödblodade människorna, till vilka Mare tillhör har det svårt. Fantasygenren är populär bland ungdomarna på skolan. Denna spännande bok har jag själv börjat läsa i veckan.






    I morse kom en elev in i mediateket och frågade efter Joakim Lundells bok Monster. Jag har inte hört talas om att youtubern och influencern, tidigare känd som Jockiboi, kommer ut med en bok inom kort. Eleven som tipsade mig sa att "det är nog många på skolan som kommer att vilja läsa denna bok". Jag tar tipset på allvar och har lagt in en förhandsbeställning på 2 ex av Monster.







    Vilken tur vi har som träffar på alla dessa härliga ungdomar som berättar saker för oss och som ger oss tips och råd!

    Lagom läskigt för nybörjarläsaren

    Varje gång en klass är i biblioteket så är det en eller flera elever som på frågan "Vad tycker du om att läsa?" svarar "Läskiga böcker!" Alternativet är de elever som genast kommer fram till mig och uppmanar mig att låna ut "den läskigaste boken jag har" till dem. För de lite äldre eleverna så finns det ett par, i mitt tycke, riktigt läskiga böcker, men för de yngre så är utbudet lite skralt, alternativt så är illustrationerna inte tillräckligt otäcka för att den tilltänkte läsaren ens ska överväga att låna boken.
    När jag såg Per Østergaards böcker "Skräck på båten" och "Skräck i skogen" så köpte jag dem genast och hoppas att de kan stilla en del av skräckbehovet hos mina yngre elever! 
    Illustrationerna  är mörka och hotfulla, och Viktor och Gustav blir verkligen ordentligt skrämda! 
    Mitt sjuåriga jag hade nog aldrig vågat läsa dem, men många av dagens sjuåringar är betydligt tuffare. Jag får se om böckerna blir flipp eller flopp.

    Skräck i skogen  Skräck på båten