fredag 24 november 2017

Vittnet

Framsidan på Camilla Lagerqvists nya bok i serien Blodsvänner är bra. Jag som historienörd fastnar för den smala gränden, själv husen, gatlyktorna, känslan i det svartvita fotot. Barnen kommer troligen mer att fokusera på titeln och blodet som lyser rött mot den vita snön. Alla får sitt, liksom.



Detta är andra boken i serien Blodsvänner. Ninni skrev om första delen Försvunnen här på bloggen i somras.

Det börjar närma sig jul i 1930-talets Uppsala. Disa har bara några dagar kvar på terminen och ser både fram emot och fasar för lovet. Det blir första julen utan familjen, första julen på barnhemmet. Samtidigt ska det bli skönt att slippa från läroverket och vara ledig några dagar.
Men så nås hon av nyheten att en man har blivit mördad utanför museet och en ung pojke har setts springa från platsen. Det visar sig att den mördade var vaktmästare på museet och eftersom några föremål från museets samlingar försvunnit misstänker man att vaktmästaren råkade upptäcka tjuven och tystades. Just de föremål som försvunnit var ovanligt sällsynta och några av de saker som Albins pappa hittat och skänkt till museet, och så dras Blodsvännerna in i ett nytt spännande äventyr.

Det blir en kamp mot tiden då Disa, Albin och Ville måste hitta pojken som blev vittne till händelsen innan mördaren gör det. Och återigen dyker den otäcka Mickel Falsum med de kalla ögonen upp. Falsum som fick Disas morfar inspärrad och som vill undersöka Disa på rasbiologiska institutet.
 


Den här serien är inte riktigt lika bra som Svarta Rosorna som utspelar sig på gränsen till Norge under Andra världskriget, men den är också väldigt bra. Och precis som Ninni skrev i sitt inlägg så är det en viktig, men hemsk, del av våra historia. Vi får aldrig glömma att vi också delade upp människor i olika raser, kategoriserade och katalogiserade människor och steriliserade de som ansågs mindre värda. Vi gjorde också vetenskapliga och medicinska experiment på människor, splittrade familjer och spärrade in de som inte fogade sig. Det måste vi alltid minnas!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.