Min storslagna död av Jenny Jägerfeld

Sigge är tillbaka!

Han och familjen bor kvar i mormors hotell, tillsammans med Krille Maräng och alla de uppstoppade djuren. Skolan har börjat och han har blivit kompis med Juno. En dag kommer tvillingarna Sixten 

och KarlJohan och ber Sigge vara med i deras band, han är cool och kan lära dem att åka skateboard. Sigge blir helt paff! Han, med i ett band, för att han är cool!!! Livet har verkligen vänt för Sigge. 

Bandet, 6 10 Mushroom, tjatar till sig en spelning på julavslutningen med fyra helt nyskrivna låtar, 

och det är nu Sigge börjar oroa sig för sin storslagna död, tvillingarna är helt oförmögna till att 

planera och träna. Låttexterna är inte ens påtänkta än... "Det löser sig" är deras devis.

Mitt i detta ska vänskapen med Juno, Krilles scenskräck och systrarnas vardag hanteras, med en mamma som arbetar hela tiden och en mormor som har alldeles egna tankar om regler och rutiner när det gäller barnuppfostran. 

En bok som handlar om vänskap, att våga erkänna att en gjort fel och humor!Jag skrattade så jag grät på vissa ställen!

Läs också "Mitt storslagna liv", den första boken om Sigge.

 

Mitt storslagna liv

Sigge har flytta med sin mamma och sina systrar från Stockholm till sin mormor i Skärblacka eftersom att mamman blivit arbetslös, och flickornas pappa ägde lägenheten de bodde i. Förutom att mormoderns hus är ett hotell med en inneboende, så är det även fullproppat med uppstoppade djur. Fördelen är att de bor gratis, och det är bra! En annan sak som är bra med att flytta är att en kan rebota sig själv, och bli en helt annan människa. Det ska Sigge göra under sommarlovet har han tänkt.
Men det är lättare sagt än gjort! Hur gör man ens? Hur får man vänner? Hur blir man populär? Hans lillasyster har inte de problemen, det är bara att börja prat med nån... BARA att börja prata med nån, om vaddå??? Och med vem?
Sigge har 59 dagar på sig sedan börjar skolan och då är det försent. Hans strävan efter att bli cool och populär är en allt annat än spikrak väg och när han tror att det kommer att lösa sig så kör han av vägen. Krille Maräng, mormoderns inneboende, ställer till sist den kloka frågan, Är det så viktigt att vara populär, är det inte bättre att vara en god vän?

Jenny Jägerfeld skriver mitt i prick och roligt om Sigges mödor, jag tror att många kommer att skratta igenkännande åt boken.

Barnradions bokpris

Nu har det tillkännagetts vilka böcker som nominerats till Barnradions bokpris. Under sommaren är det fem ungdomar från Rosengårdsskolan som ska läsa och fundera över vilken som är deras favoritbok. Ungdomarna går i årskurs fem och sex. Till hösten möts de för att diskutera och utse en vinnare. Det är alltid intressant att lyssna till deras diskussioner och höra hur de tänker och resonerar.

.
De fem böcker som har nominerats är Comedy Queen av Jenny Jägerfeld. Den skrev Emelie om på Bubbel HÄR. Bok nummer två är  Vi kommer snart hem igen av Jessica Bab Bonde och Peter Bergting, den nämnde Maria HÄR i ett inlägg med anledning av förintelsens minnesdag. Bok nummer tre är Risulven, Risulven av Nina Ivarsson som jag skrev om HÄR. Fjärde boken är Pojken i paddan och jag av Jonatan Järvi. Den  vet jag att flera av oss i teamet har läst men ingen har skrivit om. Den femte boken går tyvärr inte att köpa genom några av våra inköpskanaler. Det är en bok av Linda Skugge som ges ut genom en bokklubb och den bär titeln Ella och Youtube-paniken.
Jag har ju en personlig favorit bland dessa böcker. Framtiden får utvisa om vi tycker lika.

Fulgråt med skrattet i halsen

Så har jag fulgråtit mig genom ytterligare en mellanålderbok. Ibland undrar jag vad som är fel på mig...

Sasha är 12 år och har bestämt sig. Hon ska göra allt för att inte bli som sin mamma. Mamman var djupt deprimerad och tog livet av sig för bara ett halvår sedan och Sasha har inte gråtit. Hon vill inte gråta och har lärt sig att svälja klumparna i halsen, bita ihop om sorgen och vägra blinka tills tårarna försvunnit ur ögonen. Aldrig i livet att de ska få rinna nerför hennes kinder och förstöra allting.

Sasha går igenom vad mamman gjorde och tyckte om, och som uppenbarligen inte funkade för att behålla livsglädjen, och så skriver hon en lista till sig själv.

1) Mamma hade långt hår - alltså: Klipp av allt hår

2) Mamma skaffade barn - alltså: Försök inte ta hand om något som lever

3) Mamma älskade att läsa - Läs inga böcker (verkligen inga, inte ens skolböcker!)

4) Mamma gick klädd i svart - Ha bara färgglada kläder

5) Mamma tänkte och grubblade mycket - Tänk inte

6) Mamma älskade att promenera, helst i skogen - Ta inga promenader. Undvik skogen

7) Mamma fick folk att gråta och vara ledsna - Bli Comedy Queen!

Hon berättar inget om listan för någon, inte ens för sin bästis Märta. Istället måste hon ständigt försöka bortförklara sitt ganska märkliga och irrationella beteende. Men ju mer normal hon försöker verka, desto oroligare blir alla i hennes närhet. Allt hon vill är att vara rolig! Hon vill bli stå-uppare, Comedy Queen, och hon kämpar verkligen för att upprätthålla bilden av sig själv som så långt från deprimerad som det bara går. Men när hon tackar nej till hundvalpen som hon får i födelsedagspresent (punkt 2!) så förstår ingen någonting. Hon har önskat sig en hund så länge alla kan minnas. "Vovve" var typ det tredje ordet hon lärde sig säga, till och med före pappa. Men hos psykologen på BUP är det mantrat "glad och normal" som gäller. Ingen ska komma här och säga att hon inte är en alldeles vanlig 12-åring i röda byxor och med positiv inställning till livet.

Om det bara inte vore för att mamma var en sådan skitstövel som tog livet av sig. Då hade allt varit fantastiskt.

Alltså, jag blev så tagen av den här boken. Sasha är en sån underbar karaktär, hon är så sjukt rolig i allt det svåra, och hon får en sådan revansch på livet som jag tycker varit orättvist hårt mot henne. Boken är full med små fantastiska detaljer, som när hon kör sin stå-upp-rutin för kaninerna i Aspuddsparken eller när hon försöker få sin förvånade och djupt misstrogna pappa att förstå att det verkligen är hon själv som ska hålla i utvecklingssamtalet i skolan.

Och så älskar jag bästisen Märta, som är sådär alldeles fantastiskt klok och snäll och stöttande och en sån vän som alla borde få ha under sin uppväxt. Speciellt alla som gått genom något överjävligt innan de är redo för det. Men också alla andra som bara har en helt vanlig småjävlig uppväxt.

Som en liten parentes kan jag ju ta upp det här med självmordet. I skolbiblioteksgruppen har vi pratat en del om att det kommit många böcker med det temat den senaste tiden. (Varför kommer barn- och ungdomsböcker alltid i kluster? 2016 kom det plötsligt en massa böcker om trans. Sen har det varit märkligt tyst om det igen och så kommer det flera böcker om något annat... Nåja.) Oftast är det ungdomsböcker där huvudpersonens bästa kompis tar livet av sig. Det är tungt, det är svårt och det är inte för alla. Men jag tror ändå att de här böckerna behövs. Och jag tror också att den här boken skiljer sig lite från de andra eftersom det är en yngre huvudperson, det är en förälder, vilket absolut inte gör det mindre allvarligt, tvärt om, men som ändå ger lite distans. Det är inte en jämnårig, utan en vuxen med andra bekymmer, delvis andra funderingar och ett annat liv.

Men ändock, jag grät som Helen Bergström under åtminstone halva av boken. Grät för att Sasha måste växa upp utan sin mamma, för att mamman inte får vara med i resten av Sashas liv, för att livet är så fruktansvärt orättvist på så fruktansvärt många sätt. Och trots att det har gått flera timmar sedan jag slog ihop boken kan jag fortfarande inte riktigt formulera mig klart kring den.

Men bra, det är den!

Sommar i radion

Sommar för mig är semester, utflykter, sol, bad OCH att lyssna på ett och annat Sommar i P1. I år har jag bland annat lyssnat på Jenny Jägerfeldt. I sitt radioprogram beskriver Jenny sig som både författare, psykolog och reumatiker.

Jenny har skrivit boken Här ligger jag och blöder, vi har skrivit om den boken på bloggen tidigare. Läs HÄR.

Här ligger jag och blöder fick Augustpriset 2010 som bästa Barn- och Ungdomsbok. När Jenny skickade in manuset på boken till sitt förlag blev det refuserat. - Ingen kommer att vilja läsa denna boken sa hennes förläggare!

Men Jenny gav sig inte, hon trodde på boken och hon tog kontakt med andra förlag. Så småningom träffade hon en förläggaren på lilla Gilla förlag. Denna förläggare trodde också på boken som kom ut på Gilla förlag 2010, därefter fick boken alltså även Augustpriset!

Jennys sommarprat handlar bland annat om detta; att inte ge upp trots motgånger! Lyssna på Jennys sommarprat HÄR!

I eftermiddag kl 13 sommarpratar Sara Bergmark Elfgren. Det är Sara som tillsammans med Mats Strandberg har skrivit de mycket populära böckerna Cirkeln och Eld. Sara säger så här om sitt sommarprogram: "Mitt Sommar kommer att handla om mitt liv som nörd – om ensamhet, gemenskap och om varför vi behöver fantastiken."



Saras sommarprat ska bli spännande att lyssna på, idag kl 13 eller på sr.se närsomhelst!

Här ligger jag och blöder

Här ligger jag och blöder fick Augustpriset 2010 som bästa barn- och ungdomsbok.Det är en berättelse som ger en fantastisk läsupplevelse.
Att lyssna kan bli en lika stor upplevelse, fast lite annorlunda.Ta chansen för fram till den 3 november kan du lyssna till boken på Sveriges radios hemsida i uppläsning av Jula Marko Nord. Klicka här!
Boken handlar om sjuttonåriga Maja som går sitt första år på gymnasiet. Så här börjar hon berätta "Klockan var kvart i ett torsdagen den tolfte april, dagen för den internationellt inbillade olycksdagen, och jag hade just sågat av den yttersta toppen av min vänstertumme med en elektrisk sticksåg."