Visar inlägg som sorterats efter relevans för sökningen resan. Sortera efter datum Visa alla inlägg
Visar inlägg som sorterats efter relevans för sökningen resan. Sortera efter datum Visa alla inlägg

tisdag 19 oktober 2021

En allra bästa vän!

 En allra bästa vän vill väl alla ha. För vissa människor är det ett djur, som är den allra bästa vännen.

För Peter i boken Pax, resan hem av Sara Pennypacker är det så. Hans allra bästa vän är räven Pax, en liten hitteräv, som han tog hand om när Pax var en liten rävunge och lämnats ensam i skogen.

I den första boken om Pax, Min vän Pax, växer Pax upp hos Peter och blir en vuxen räv, som längtar till skogen, men som alltid kommer tillbaka till Peter igen. Peter och Pax har en sorts ordlös kommunikation.

De kan känna varandras känslor och är duktiga på att läsa av varandra, trots att de är en människa och en räv. 

När Peter är åtta år dör hans mamma och han lever ensam med sin pappa. Det blir krig och Peters pappa blir inkallad till armén. Peter måste bo hos sin farfar, som bor en lång bit bort och han får inte ta med sig Pax. Han måste lämna sin allra bästa vän i skogen och allt sedan dess lever han med skuldkänslorna efter att ha lämnat Pax till sitt öde och saknaden efter sin vän.

När vi möter Peter igen i den andra boken om Pax. Pax, resan hem är .Peter tretton år och har mist även sin pappa . Han har stupat i kriget. Peter har blivit "adopterad" av Vola, en kvinna, som bor en bit ifrån hans farfar. Peter är händig och har hjälpt Vola att bygga hennes nya hus.

Saknaden efter Pax finns ständigt med honom, ibland tycker han att han ser sin lilla räv, men det är aldrig han. Peter lever också med saknaden efter båda sina föräldrar. Farfar är en hårdför gammal man och inte en person man pratar om känslor med. Peter har bestämt sig för att aldrig mer fästa sig vid någon. Han vill aldrig mer bli så ledsen, som han varit. När Vola erbjuder honom att mer permanent flytta in hos henne, bestämmer han sig för att ge sig iväg. Han orkar inte riskera att förlora ytterligare någon han älskar.

Efter kriget, har vattendrag blivit förgiftade av kemikalier och grupper av unga volontärer är ute och renar vattnet. Peter ansluter sig till en sådan grupp och ger sig iväg. De arbetar nära platsen i skogen där Peter lämnade Pax en dag,
för mera än ett år sedan.Trots att han inte vill det börjar han drömma om att få träffa Pax igen. 

Samtidigt har Pax lyckats att skaffa sig ett riktigt rävliv och han har en liten familj. Ragg och han har tre stycken små ungar. En dag är Pax tvungen att ge sig iväg för att leta efter mat. Hans lilla dotter följer med honom och de rör sig runt den stora vattenreservoaren.

På något sätt kommer hans och Peters vägar att korsas. "Pax kände igen sin pojke...Pax hade strukit kinden mot Peters jeans. Peter visste att det betydde att Pax gjort honom till sin igen. Tydligen hade han blivit förlåten."

måndag 28 november 2016

Astra och rymdkakorna

Astra och hennes familj ska flytta till planeten Nova Mundi. Resan tar 199 år och under tiden ska de vara nedsövda och nedfrysta för att inte åldras under resan. Robotar sköter rymdskeppet, lagar det som behöver lagas och söver om de som mot förmodan råkar vakna under resans gång. Innan avfärd känner sig Astra lite hungrig, och bara tanken på att gå och lägga sig och inte få frukost på 199 år gör henne ännu hungrigare. Den lilla roboten Pilbeam visar henne matroboten Nom-O-Tron, som kan producera vilken mat som helst en önskar och Astra önskar sig ett chokladkex. Det är gott och i ett plötsligt infall ber hon Nom-O-Tronen göra den perfekta kakan. Det skulle hon inte ha gjort! Nom-O-Tron börjar blinka och stängs plötsligt av. Astra blir lite rädd att den inte ska kunna göra någon frukost till alla de hundratals resenärerna som kommer vakna utsvultna om 199 år, men det är dags att sova och Astra går tillbaka till sin kapsel och Sängbot, sömnövervakningsroboten, kopplar in henne till alla övervakningssystem. Astra somnar.

Efter bara drygt 99 år vaknar Astra och är vansinnigt hungrig. Hon minns vägen till restaurangen där Nom-O-Tron står och beger sig dit för att få lite att äta, men möts av en förfärlig syn. Nom-O-Tron spottar ur sig kakor, den ena läskigare än den andra. Muffins med sylvassa tänder attackerar och äter varandra och när de får syn på Astra ger de sig allihop på henne. Kakorna blir smartare för varje generation, och nya generationer växer upp snabbt i kakvärlden. Dessutom tar Nom-O-Tron upp alldeles för mycket av rymdskeppets datorkraft och skeppet är på väg helt ur kurs. Risken finns att de aldrig kommer fram till Nova Mundi om inte Astra får stopp på Nom-O-Tronen  och fångar in alla de farliga kakorna. Problemet är bara att skeppet dessutom har blivit kapat av rymdpirater som plundrar - eller bärgar som de själva säger - skeppet på skedar och annat värdefullt.

Detta är, som ni hör, en helt galen historia. Jag kan tänka mig att den funkar mycket bra till högläsning för alla, men kanske framförallt årskurs 1-4. Köp den, gen den i julklapp till någon du gillar och läs den tillsammans redan på juldagen!

fredag 26 januari 2018

Den långa vandringen

En fin uppgift som vabbande förälder är att läsa böcker. Den här gången hade jag dessutom tagit med en alldelen nyuppackad bok från jobbet som jag såg fram emot att testa på minigrisarna där hemma; Den långa vandringen av Martin Widmark och med illustrationer av den makalösa Emilia Dziubak. Jag har tidigare köpt in och läst Lilla Sticka i Landet Lycka av samma duo och gillat både Widmarks berättande och Dziubaks bilder. Tyvärr blev jag lite besviken på berättelsen den här gången.
Bokan handlar om två barn som står på var sin sida av ett stort hav. När Adam ser solen försvinna vid horisonten ser Sonia solen resa sig över det glittrande vattnet och hon undrar hur det ser ut där borta där solen går upp. Både Adam och Sonia har en trogen följeslagare vid sin sida, men denna kväll drar Adams hud Rufus sin sista trötta suck och lämnar Adam ensam. I samma stund vädrar Sonias katt Missan i luften och leder iväg Sonia på en lång, lång vandring.


Under tiden Sonia blir kallad tiggarunge av en bagare, blir utskälld av en gränsvakt, räddar livet på en bilist och får leva på bär och vatten från bäckar i skogen verkar det inte gå någon nöd på Missan. Hon blir bara rundare och rundare om magen.
Och hela tiden liggen Adam i sin säng och sörjer sin älskade Rufus. Han vill inte äta, inte leka, inte leva. Hans snälla farmor försöker på alla sätt få honom att komma tillbaka till livet, men Adam bara ligger där och stirrar ut genom fönstret som vetter mot havet.

Många dagar senare kommer Missan och Sonia fram till en liten stuga vid havet. Missan stannar framför dörren och Adams farmor öppnar den förvånat. Missan gör sig genast hemmastadd och när inte Sonia lyckas pigga upp Adam så visar det sig att Missan kan. Men hjälp av de tre kattungar som hade växt i hennes mage under hela den långa resan.

Men trots att bilderna är fantastiska och att det kunde vara en underbar berättelse sitter jag och funderar på saker som: Hur långt ifrån varandra bor de om en ser solen gå ner när den andra ser den gå upp? Hur långt är det runt havet? Hur långt orkar ett barn, som bara får i sig lite bär, gå? Resan pågår troligen ca 2 månader (en katts dräktighetstid - ja, jag fick googla), och om hon orkar gå en mil om dagen så skulle hon ju bara komma som härifrån och till Stockholm...
Jag vet, jag vet, det är tramsigt att tänka så. Det är en saga och i sagor händer märkliga saker, de får lov att vara ologiska och magiska. Jag hade inga problem med de enorma insekterna i Lilla Sticka (eller om det var Lilla Sticka som blev liten när hon kom till Landet Lycka), men i den här boken känns hela tilltalet mer realistiskt och då vill jag ha det trovärdigt.

Nåja, det är en fin berättelse om en kan bortse från min invändning ovan. Jag frågade mina minigrisar efter högläsningen vad de gillade mest ber boken och stora (snart 6 år) tyckte om slutet när Adam och Sonia stod vid stranden och tog varandras händer, medan lilla (3,5 år och matvrak, så länge hon slipper lagad mat) tyckte bäst om när Sonia får ett bröd av bagaren efter att hon fångat en tjuv som tagit hans pengar. Och mamman/bibliotekarien tycker nog ändå att bilderna är den största behållningen av boken. Hon är verkligen duktig, Emilia Dziubak.

onsdag 17 juni 2015

Resan


Så här i semestertider kan det inte vara fel att berätta om en särdeles ovanlig och helt fantastisk resa. Konstnären och filmskaparen Aaron Becker har skapat en helt underbar berättelse i sin bilderboksdebut med Resan.
Berättelsen är helt ordlös men det är inga problem att hänga med i händelseutvecklingen, tvärtom. Den bejakar fantasin på ett sätt som jag är mycket förtjust i.
De första bilderna i boken är tecknade i en brun skala. En flicka har det verkligen tråkigt, ingen i hennes omgivning tycks ha tid med henne. På sitt rum hittar hon plötsligt en röd krita och med den ritar hon en dörr på väggen och kliver in i en spännande fantasivärld.
Hon råkar ut för hinder och farligheter som kritan och hennes kreativitet hjälper henne ur.
Slutet känns så hoppfullt och nog uppfattar jag en blinkning från Becker. Det finns en ledtråd redan på första sidan. Jag uppfattar det som att han vill säga, att bara du lyfter blicken finns äventyret närmre än du anar.
Någonstans har jag läst att det är planerat för en resetrilogi. Jag ser verkligen fram emot fler böcker av Aaron Becker.

fredag 7 oktober 2011

Jakten på WondLa

Författaren bakom den populära Spiderwickserien, Tony DiTerlizzi, är nu tillbaka med en ny bok Jakten på WondLa. Denna bok är första delen i en utlovad trilogi. DiTerlizzi är både författare till boken och illustratören bakom bokens fantastiska bilder.



Du kan njuta av fler bilder på Tony DiTerlizzis fina hemsida

Eva Nio har aldrig varit utanför sin värld under jorden. Hon har levt sina 12 år i underjorden uppfostrad av Modr – en robot. Eva har heller aldrig träffat en levande människa men blivit tränad på att leva utomhus i naturen genom Modr´s robotövningar.

Så en dag blir den underjordiska världen förstörd och Eva Nio flyr ut. För första gången i sitt liv ser hon sol, himmel, träd och gräs. Hon träffar en varelse som blir hennes vän - Rovender Kitt

Nu börjar ett helt nytt liv för Eva Nio. Rovender Kitt och Modr är också med på resan i verkligheten. De färdas genom skog och mark, får känna på regn för första gången, de får nya vänner men möter också fiender på sin väg. Framförallt flyr de från Besteel - den stora besten som kan förgöra dem alla.

Eva Nio vill så gärna träffa en människa – någon som ser ut som hon själv. Ingen som de möter har sett en människa, Eva Nio verkar vara den enda som finns kvar. Eva kan ändå inte sluta hoppas…

Det är mycket text att ta sig igenom i Jakten på Wondla, 475 sidor. Boken känns ändå lättläst i och med ganska luftig text och genom alla de vackra bilderna. Man kan också ta en paus i läsandet och interaktivt följa Eva Nio på hennes resa. Nycklar som ”låser upp” den tredimensionella resan finns i boken, bara att följa instruktionerna som både finns i boken och på WondLa.com

söndag 1 december 2019

Adventskalender Lucka 1

Jag har fått äran att inleda årets Biblioteksbubbeladventskalender med en adventskalenderbok. Ett kapitel om dagen ända fram till jul. Det är åttonde året i rad som Rabén & Sjögren ger ut en kalenderbok och det har blivit en efterlängtad tradition. I år heter den Den helt sanna julsagan om kentauren som ville hem och är skriven av Mats Strandberg med färgglada illustrationer av Sofia Falkenhem.
Den lilla kentauren Ken Taur är på väg hem. I tre långa år har han varit fången och tvingats arbeta på en cirkus, men nu är cirkusdirektören bakom lås och bom och Ken har bestämt sig för att han inte vill vara utan sin familj en enda jul till, han måste ta sig hem. Det är en lång och farlig resa och han måste hålla sig undan från alla människor så att han inte råkar illa ut igen. Hur gärna han än skulle vilja ha sällskap på resan så går det inte, kentaurernas hemliga rike är så hemligt att ingen får veta var det ligger. Men när hans vän, eldflickan Gnistra som hjälpte honom komma bort från cirkusen, ber om att få följa med kan han inte neka henne. Gnistra är modig som få och hennes lysande eld visar sig många gånger vara bra att ha under den äventyrliga resan mot norr.
Under resans gång möter de fler och fler sagofigurer från kända sagor som känner sig missförstådda och orättvist behandlade. Det är prinsessan Acapella (som sagan gett namnet Törnrosa) och som själv stängt in sig i sitt slott efter att en prins tagit sig in och kysst henne (utan hennes samtycke) medan hon sov, det är Häxan som blivit hemlös efter att två odrägliga barn lurat in henne i ugnen och sedan ätit upp stora delar av hennes hus och det är Vargen som fått dåligt rykte sedan Rödluvan lurat alla att han ätit upp hennes mormor, när det i själva verket var så att Vargen var mormoderns bästa vän.
Till en början känner sig Ken inte helt bekväm med alla nya vänner - är de verkligen så snälla som de själva säger, han har ju hört sagoversionerna så många gånger - och det är inte helt enkelt att komma överens alla gånger. Men när det verkligen gäller, när Ken och hans följe kommer till Nordpolen och inser att Tomten blivit bortförd och hela julen är i fara, så visar sig de nya vännerna vara till stor hjälp.
Boken handlar om vänskap, om att våga lita på andra och att vi faktiska behöver varandra för att överleva. Och det är samtidigt en lektion i att noga kolla sina källor och inte svälja första bästa historia. Ofta finns två sidor av en händelse, och det är faktiskt möjligt att den ena ljuger för att få ihop en historia som passar hens syften.
Om du har läst böckerna om monstret Frank kanske du känner igen Ken därifrån, annars går det absolut att hänga med i historien lika bra ändå. Det är en halsbrytande historia i högt tempo och med lagom spännande cliffhangers. Min enda invändning är att de ganska små barn som historien vänder sig till kanske inte kan ursprungssagorna så bra att de hänger med på alla referenser. Men det här kan ju vara ett utmärkt tillfälle att även läsa dem. Börja idag och läs ett kapitel om dagen, annars läser du lätt ikapp några kapitel, de är inte längre än att du hinner två om dagen.

måndag 20 april 2020

Dolda tecken

På sportlovet åker Fabians familj alltid med Måns familj på skidsemester. Det har de alltid gjort. Men det här året blir det annorlunda. I bilen på väg till handbollsmatchen berättar pappa för Fabian att i år skall de inte åka till Åre, utan till huset som han ärvt av en avlägsen släkting. Pappa vill att de gör i ordning huset, så att de skall kunna vara där på sommaren. Besvikelsen är total, känner Fabian. Inte nog med att han missar resan tillsammans med sin bästa kompis Måns, dessutom har pappa berättat att Julia skall följa med till stugan. Julia, som går i hans klass, klär sig töntigt och som han aldrig pratat med. Hon har det jobbigt hemma, säger pappa. Hur han nu kan veta det? Jo han har träffat Julias pappa på Taxi, där han jobbar extra på kvällarna.

Det blir en tigande bilfärd till huset, Fabian och Julia tysta i varsin vrå av baksätet. Många av rummen i huset är i dåligt skick, så Fabian och Julia tvingas dela rum. Tänker Julia verkligen tiga sig igenom veckan, tänker Fabian. Då knackar det på fönstret, tre ganska hårda och tydliga knackningar. Utanför rummet finns en balkong, så det måste  vara någon som befinner sig på balkongen...Fabian är väldigt lättskrämd, men det är inte Julia, och där börjar deras vänskap.

Snart börjar andra mystiska tecken dyka upp. De hittar överkorsade fredsmärken klottrade på undangömda ställen i huset. Radion går igång av sig själv och pratar något obegripligt om finska vinterkriget, för många, många år sedan. Vad är det egentligen för dolda tecken som Fabian och Julia upptäcker? Och vem är det som knackar på balkongdörren utan att visa sig?
Spännande och spöklikt, men också om vänskap. Från 9-12 år av Emma Askling.

fredag 19 januari 2018

Skrivtävlingen

Astrid är duktig på att skriva och hon vet liksom att hon är bäst. När klassen är med och tävlar i en skrivtävling på temat Fantasi & miljö så vet hon redan från början att hon kommer att vinna. Hon har berättat om det för alla hon känner och alla förväntar sig att hon vinner. Men när det äntligen är dags att tillkännage vinnaren så är det inte alls Astrids namn som läraren läser upp, utan hennes bästis Sebs. Seb som inte ens lämnade in sin berättelse utan lät den ligga kvar i en skrynklig hög på bänken när alla andra hade lämnat in. Astrid har aldrig känt sig så dum i hela sitt liv, och efter det är allting konstigt mellan henne och Seb.
Förutom att Seb vinner en cykel så är han också med i den nationella tävlingen, där en berättelse från varje landskap tävlar. Klassen får en gemensam resa till Stockholm för att vara med vid prisutdelningen på Gröna Lund. Astrid försöker glädja sig åt resan till Stockholm, och hon försöker glädja sig å Sebs vägnar, men det går inte riktigt. Och inte blir det bättre när det kommer en ny tjej till deras klass och Seb visar ett onödigt stort intresse för henne. Men svartsjuk, det är hon inte. Det är bara det att hon och Seb varit bästisar och grannar alltid, och hon vill inte att det ska ändras.
När de äntligen kommer till Stockholm får alla i klassen stränga tillsägelser att aldrig gå iväg från de andra, utan att berätta för någon var de tar vägen. Det går såklart rakt åt skogen, när Astrid nästan omgående rusar ut från vandrarhemmet för att sedan gå fullkomligt vilse i Stockholm. Och det är med den händelsen som jag tyvärr upplever att boken blir lite konstig. Skulle verkligen en lärare, som vet att en elev är väldigt ledsen och besviken, gång på gång fråga eleven inför hela klassen om det känns jobbigt. Som här när de får veta att Sebs berättelse kommer filmas till barnprogram på TV.


"Och när Martin säger: 'Hur känns det nu då, Astrid! Tevefilm och allt. Du som så gärna ville vinna?'
'Okej, faktiskt!' svarar jag. 'Jag har kommit över det där.'
'Haha, vem försöker du lura?!' flinar Iggis.'
Då skrattar alla och gör miner. Och jag känner hur jag krymper."


Jag tycker inte det känns trovärdigt. Eller så får det vara en väldigt klumpig och okänslig lärare som har noll koll på normalt socialt beteende. Och Iggis ska dessutom föreställa Astrids kompis, men den kommentaren problematiseras inte heller och ingen verkar reagera på att det var en sjukt taskig sak att säga inför alla.

Men om vi bortser från det så är det en bra bok. Jag gillar hur Astrids känslor spelar fram och tillbaka, hur hon kämpar för att verka oberörd och verkligen försöker vara glad för Sebs skull.

måndag 21 oktober 2013

Telefon = bok, bok = underbar

Jag vet att jag inte direkt är först med det senaste, men nu har jag i alla fall läst en bok i sin helhet på min telefon. Har gjort något försök tidigare, men gett upp efter bara 40 sidor eller så, irriterad över att jag inte hade överblick över bokens omfång, eller kunde se hur långt jag kommit, att jag tvangs bläddra flera gånger för varje sida. Men om det berodde på att boken i sig inte passade mig eller inte passade att läsa i det formatet låter jag vara osagt. Hur som helst. Nu har jag läst en annan bok, Lisa Bjärbos och Johanna Lindbäcks Vi måste sluta ses på det här sättet, och det gick alldelels utmärkt på telefonen. Kanske krävs det en sån bladvändare, en bok som man liksom bara glider genom, för att det ska funka för mig. Igår ägnade jag en drygt timslång promenad med min dotter sovande i vagnen åt att läsa. Jag har inte den blekaste aning om var jag gick någonstans, blicken var klistrad i telefonen hela tiden, och det trista vädret och oispirerande uppgiften (jag har gått mååånga, lååånga promenader med det barnet för att hon ska sova...) försvann när jag sjönk in i berättelsen om Jens och Hanna.

Hanna ska börja sista terminen på gymnasiet och sen väntar Paris, Paris!!!, tillsammans med kompisen Märta. En av de sista dagarna på lovet sitter de på ett uteställe och pratar, planerar och tränar inför resan. Tränar på att drick vin, till exempel. Och i baren träffar hon Jens. Och en stund senare träffas de i toakön. Och sen på tunnelbanan hem. Och plötsligt står Hanna i Jens hall, ligger i hans säng och hennes linne ligger slängt över sänglampan och Hanna undrar vad som hände. Det gör Jens också. För det är bara timmar sedan hans sambo, före detta sambo, flyttade ut och tog halva möblemanget med sig. Bara timmar sedan han blev varannanveckasförälder till Rut. Och det första han gör är att gå på krogen och ragga upp en tjej. Hur tänkte han? Det hade inte behövt bli så mycket mer med det. För Ruts mamma ringer och han måste rusa dit med astmaspray och lämna Hanna i sin säng, och Hanna går hem utan att lämna sitt nummer. Men när terminen börjar några dagar senare börjar Jens ett nytt jobb, som asistent till en gymnasieelev. En som heter Oskar och visar sig gå i samma klass som Hanna. Och plötsligt ska de tillbringa 8 timmar varje dag i samma rum. Pirr, och tvivel, och tvekan, och spänning, och ja?, och Ja, och JA!, och nja...

Behöver jag säga att jag gillart. Mycket!

onsdag 20 april 2016

Sannare än sant

Mark är sjuk. Igen. Fast han är inte bara vanligt sjuk, han är döende, och nu orkar han inte se sina föräldrar gråta mer. Än mindre hålla tillbaka sina egna tårar för att föräldrarna inte ska bli mer ledsna. Han har planerat allt. Han har tagit pengar så det ska räcka till bussen och till mat, han har packat sin ryggsäck och han har tränat sin hund Beau att acceptera att sitta gömd i en väska. Han vet vad han måste göra och han är beredd på att göra det även om det är det sista han gör.
Men han hade inte räknat med att bli nerslagen och rånad på nästan alla sina pengar och han hade inte kunnat föreställa sig hur otroligt jobbigt det skulle vara och att hans ansikte skulle synas på alla nyhetssändningar överallt, så att vem som helst skulle kunna känna igen honom och ringa polisen. Och han hade inte räknat med att det skulle kännas så svårt att få bestämma själv över sitt liv. Som tur är har Mark Beau vid sin sida under hela den påfrestande resan. Beau som tröstar, räddar,
och visar vad ett liv kan vara värt.


Hemma väntar inte bara Mars föräldrar oroligt, hemma finns också Marks bästa kompis Jessie som vet vad han är på väg att göra. Jessie våndas över om gör rätt. Hon har lovat honom att bevara hans hemlighet, men till vilket pris?


Sannare än sant har beskrivits som en Förr eller senare exploderar jag för mellanstadiet, och visst finns det likheter mellan dem. Det handlar om sjukdom och om rädslan för vad som ska hända, men allra mest om den starka vänskapen som kanske kan vara värd att försöka orka leva lite till för. Jag hade svårt att släppa taget och sluta läsa i den och när jag var tvungen att ta paus med bara tio sidor kvar så kröp det i kroppen tills jag fick komma tillbaka till soffhörnet och fortsätta.

måndag 6 september 2021

Tjuven på Highland Falcon av M. G. Leonard och Sam Sedgman.

Tjuven på Highland Falcon är skriven av M. G. Leonard och Sam Sedgman. De detaljerade och fina illustrationer står Elisa Paganelli och Filippo Vanzo för.

Berättelsen är en pusseldeckare i bästa Agatha Christiestil och utspelar sig på tåget Highland Falcons sista resa.

Huvudpersonen Hal ska åka med sin morbror Nat, som är författare till flera tågböcker. Nat ska skriva en bok om resan och Hal är inte särskilt intresserad av att följa med, till och med riktigt motsträvig. Han har dessvärre inget val, han ska få en lillasyster och någon måste passa honom när föräldrarna ska till sjukhuset.

Highland Falcons sista resa har samlat en brokig skara passagerare, många kända och rika, till och med kronprinsparet ska åka med från sitt slott Balmoral!

Morbror Nat visar Hal hela tåget innan det avgår från London, och Hal tycker sig se en glimt av ett par gröna ögon som kikar ut ur ett fönster i den kungliga vagnen. Det verkar konstigt, den ska ju vara tom...

Väl på tåget ser Hal en tidning, där en rubrik varnar för en ovanligt förslagen och skicklig juveltjuv. Det är något han kommer att tänka på igen när en av gästerna blir bestulen på en mycket värdefull diamantbrosch när tåget kör igenom en tunnel och vagnen blir mörk. Han misstänker att det finns en fripassagerare ombord och ger sig ut för att undersöka saken.

Boken är spännande och lite humoristisk. Den innehåller många mycket fina illustrationer och mycket om tåg. Om du gillar tåg och deckargåtor så är det en perfekt bok för dig! Det finns två delar till i serien, "Kidnappningen på California Comet" och "Mordet på Safari Star", vilket leder till slutsatsen att Hal kommer över sin motvilja mot tåg :)

Omslagsbild på boken, illustrerad med ett ett svart ånglok från Canva
Foto på ett uppslag som visar en illustration från salongen inne i tågen




onsdag 7 september 2011

Nya böcker

Har fått in en trave nya böcker till bibblan! Välkomna in och låna!

Katerina Janouch – Jonnas bok
Fristående fortsättning på Amandas bok, men denna är faktiskt bätrte än första boken

Martin Jern - Affektion
Spännande och obehaglig bok av författaren till Så värt

Patrick Ness - Cirkeln och pilen
Andra delen i fantasyserien Kaostriologin

Charlie Higson - Farsot
Del två i fantasyserien De levande döda

Tania Kjeldset - Juli
En bok om kärlek, vänskap, sommarlov och om att växa upp

Anna Hellerstedt – Sanningar i solen
Lättläst Argassobok om en tjej som åker till Ghana med sin familj. Under resan får hon anledning att börja ifrågasätta pojkvännens invandrarfientliga värderingar och sitt liv

Anne Cassidy - Besatt
Spännande thriller om hur långt man kan gå för kärleken

Phyllis Christine Cast - Bränd
Sjunde delen i vampyrseren House of night

onsdag 18 november 2015

Hanna Mendels chans

Hur ska jag skriva om andra världskrigets fasor... Inga ord passar, allting skaver och blir fel. Går det att prata om vad som hände, vad som fortfarande händer, med barn och unga utan att det blir antingen för mycket, för otäckt, eller alltför generellt och oengagerande. Jag vet inte. Jag tror inte jag är så bra på det. Själv läste jag Majgull Axelssons Jag heter inte Miriam tidigare i år och beskrivningarna vad Doktor Mengele gjorde har etsat sig fast i mitt minne och kan få mig illamående bara jag tänker på det. Mengele dyker upp också i den bok jag läst nu, men utan några detaljerade beskrivningar av hans grymhet.

Hanna är 15 år och har framtiden utstakad. Hon ska snart börja på musikkonservatoriet i Budapest, bli konsertpianist och spela på stora scener över hela världen. Men först och främst ska hon gå på bal i den vackra gula organzaklänningen som mamma sytt till henne. Alla hennes planer går om intet när ghettot, där alla judar i staden bott sedan tyskarnas invasion av Ungern några månader tidigare, plötsligt ska stängas. Mitt i natten kommer soldater och beordrar familjen att lämna sin lägenhet och redan nästa morgon tvingas de iväg på resan mot Auschwitz-Birkenau, i överfulla stinkande boskapsvagnar, utan mat och vatten.

På perrongen i Auschwitz frågar någon hur gammal hon är. Hanna svarar att hon är 15, och då säger mannen: "Nej, du är 16!" sedan försvinner han in mängden. Hanna förstår inte, men ljuger för läkaren, Josef Mengele, som inspekterar dem när de kommer fram, och säger att hon är 16 år. Det gör att hon får följa med sin mamma och storasyster Erika. På nätterna trängs de på den hårda träbritsen i baracken, på dagarna arbetar de i ett stenbrott. Maten är näst intill obefintlig, förhållandena förskräckliga, och Hannas mamma blir alltmer avtrubbad och avskärmad från verkligheten. Men så en dag hör Hanna talas om att kommendanten för lägret söker en ny pianist och hon får chansen att provspela för honom. Sex unga flickor från lägret vandrar bort till byn där Kommendanten bor i ett stort hus och Hanna blir den utvalda lyckliga, tack vare Kommendantens son Karl. Så börjar en annan tid för Hanna. Hon får varje dag lämna smutsen och kylan i lägret och tillbringa sina dagar i ett uppvärmt hus, med att stå i givakt bredvid flygeln när hennes tjänster inte behövs och att spela när Kommendanten har besök eller vill ha lite trevlig bakgrundsmusik. Hannas besök i huset innebär också en större chans att få i sig något ätbart. Hon lär känna Vera som är hembiträde och i köket finns ibland tillfälle att smyga åt sig ett kålbad, en okokt potatis eller en morot. Karl sitter ofta i musikrummet och lyssnar på henne och till en början verkar han ointresserad och lite äcklad av Hanna. Men efter ett tag börjar de prata lite med varandra när Kommendanten inte är hemma och Hanna förstår att han inte alls är som sin far. Men hur kan hon få känslor för någon som står och ser på när hundratusentals människor mördas bara några kilometer bort?

Koncentrationslägrens grymhet och fasor skildras, men nog finns det ett visst filter. Hanna förstår inte själv vidden av grymheten, och därför skonas även läsaren. Boken beskriver hennes verklighet. hon inser inte att folk mördas, utan lever i tron att det är ett arbetsläger. Det är en tung historia, som alla skildringar av förintelsen, men jag är ändå glad att det fortsätter komma ut böcker om andra världskriget som gör det möjligt för nya generationer av unga att läsa och förhoppningsvis förstå att detta ofattbara har hänt och vi måste gör allt för att det inte ska hända igen. Jag vet inte om det är en bok som kommer lånas direkt av eleverna, men jag hoppas att lärarna plockar upp den till högläsning, för det finns så otroligt mycket att prata om.

måndag 6 april 2020

Under samma himmel

Boken ”Under samma himmel” av Katherine Marsh är en gripande bok med paralleller till Anne Frank.

Boken börjar med att vi får följa bokens ena huvudperson, Ahmed, under hans och pappans flykt från  Turkiet till Grekland. De kommer från Syrien, Aleppo, där resten av familjen dött i ett bombanfall.
Resan slutar i katastrof och istället för att komma till England med sin pappa hamnar Ahmed med en annan familj i Bryssel.
Bokens andra huvudperson Max flyttar från Washington till Bryssel med sin familj, dels för att föräldrarna fått jobb där, men också för att få rätt på Matts skolproblem, han har svårt att hänga med i skolan. Systern Claire som är en riktig A student är inte heller så förtjust i projektet, men de har inget att säga till om.

I Bryssel korsas de båda pojkarnas vägar efter att Ahmed blivit lurad av en människosmugglare och är tvungen att hitta skydd för natten. Max pappa har glömt att låsa altandörren och Ahmed smiter ner i källaren, där han hittar en vinkällare som verkar helt oanvänd. Han tänker att han bara ska stanna över natten, men blir sjuk och behöver stanna några dagar till. Han inser att familjen inte märkt honom och börjar sköta om några övergivna orkidéer för att göra nytta.

Max vantrivs i skolan, han måste gå om sexan och kan ingen franska över huvud taget. En av killarna i klassen retas oavbrutet och den enda ljusglimten är Fahra, en annan klasskamrat, hjälper honom med den hopplösa franskan. Städerskans berättelser om hur gatan fick sitt namn piggar också upp. Gatan namngavs efter Albert Jonnart, en man som gömde en judisk pojke under andra världskriget, och som efter kriget hedrades för sitt mod.

Bryssel skakas av flera terrordåd och i kaoset som följer sätts vardagen ur spel. En natt upptäcker Max Ahmed i källaren och bestämmer sig för att hjälpa honom, precis som grannen Albert gjorde för så längesedan. Han ser till så att Ahmed får mat och böcker och en skör vänskap börjar spira mellan pojkarna. Men hur länge kan en gömma någon i familjens källare utan att någon märker det? Särskilt som att kvarterspolisen, som växte upp i huset de hyr, har ett särskilt intresse av familjen och deras förehavanden...

I vårt skolbibliotekarieteam så bokpratar vi alltid för varandra sista stunden på våra fredagsmöten och det var så jag fick nys på denna boken. Jag hade inte valt den själv eftersom att jag upplever att omslaget inte lockar eleverna att välja boken. Nu när jag läst den och gillar den så är det mycket lättare att rekommendera den.


onsdag 15 oktober 2014

Resan till Apolonien

I fredags bjöds alla lågstadieelever på en fantastisk föreställning där saga, musik och cirkuskonster möts på ett fruktbart sätt.
I landet Apolonien bor det bara musiker. En dag kommer en invånare från Cirkuslandet och vill flytta in. Trevande lär de känna varandra och drar nytta av sina olikheter, vilket berikar dem alla. MEN så dyker Ordning och reda upp. Inte kan man blanda så, det blir ju ingen reda med det. Folket gör uppror och barnen är genast med på noterna och engagerar sig i kampen.
En fantastisk föreställning som engagerar med sitt positiva och ack så nödvändiga budskap.
Föreställningen är ett samarbete mellan delar av musikgruppen Apolonia och Cirkusartisten Annelie de Wahl.


måndag 2 april 2012

Skogen


Hur skildras vår nordiska natur och speciellt Skogen av några av våra mest kända och lästa bilderboksillustratörer?
Detta har Nyvångs treor arbetat med under några vårveckor. Som ett led i deras bildarbete "att känna till några av våra nordiska bilderboksillustratörer" var jag inne i treorna och presenterade illustratörer från Elsa Beskow-"Putte i blåbärsskogen" över Tove Jansson-"Den farliga resan", till Pija Lindenbaum-"Gittan och gråvargarna" och Sara Lundberg -"En blommas liv"mfl.
Alla dessa har som gemensam nämnare att Naturen och framförallt Skogen har en närmast mytisk funktion i berättelsen.
Vi tittade bl a på bilden av träden i "Gittan och gråvargarna"
Varför är träden rödlila istället för bruna? Varför är marken mellan träden starkt rosa? Vad har Pija Lindenbaum menat med detta-har hon velat få fram någon speciell känsla? Känner vi oss oroliga, skärrade när vi tittar på bilden av Gittan ensam i skogen mellan de rosalila stammarna?

På så sätt har jag och eleverna resonerat om bilderna.
Barnen har sedan fått behålla böckerna som inspiration och har tillsammans med Rita Hammarlund arbetat med egna bilder av Skogen.
Titta närmare på deras bilder som finns att beskåda här och på Hålans fritids på Nyvångsskolan.

tisdag 30 mars 2021

Lärarhandledningar och skolbiblioteksplan

Följande böcker har vi i skolbiblioteksgruppen skrivit lärarhandledningar till. Dessa finns tillgängliga på: vår öppna Google drive. Där kan du även hitta Kävlinge kommuns skolbiblioteksplan. 



  • Bruno 3000, Tvillingarna - Anderberg Strollo 
  • Bröderna Lejonhjärta - Lindgren
  • Edward Tulanes fantastiska resa - DiCamillo 
  • Fräs den lilla panterkatten - Halvarsson
  • Jag är jag - Adbåge
  • Jagger Jagger - Nilsson
  • Den långa resan till Amerika - Sandin
  • Månskensdraken - Funke 
  • Måntornet - Gustavsson
  • Silverskatten - Mårtensson 
  • Tanarog - Krog
  • Trolldom i gamla stan - Olzak
  • Vålnader på vasaskeppet - Olzak


  • Apstjärnan - Nilsson
  • Athena, Grattis världen! - Ek
  • Balladen om en bruten näsa - Svingen
  • Billie, avgång 7:42 till den nya livet - Kadefors
  • Den fasansfulla brännaren, Ett mysterium för ryska kyssen - Nilsson
  • Den första flickan skogen möter - Eriksson Sandberg
  • Den magiska kepsen - Lidbeck
  • Den osynliga flickan - Ellis
  • Den stora kaninräddningen - Davies
  • Det mystiska huset - Lidbeck
  • Drakskeppet - Bylock
  • Eldens hemlighet - Mankell
  • Ficktjuvens vän - Holmberg
  • Pärlfiskaren - Erlandsson
  • Förvandlad - Melin
  • Kensukes rike - Morpurgo
  • Kompisboken - Hallberg
  • Kompishjärtat - Susso
  • Legenden om Sally Jones - Wegelius
  • Någons hjälte - Sanden
  • Snögrottan - Trenter 
  • Som trolleri - Melin
  • Spring! Fanny, spring! - Reynolds Gardiner 
  • Svarta kängor med gul söm - Melin
  • Vero hit & dit - Kieri



  • Alex dogboy - Zak
  • Att vara jag - Höglund
  • Björnstad - Backman
  • Den blomstertid nu kommer - Long
  • Din syster måste dö - Berggren
  • En sekund i taget - Nordin
  • En ö i havet - Thor
  • Färglös - Wooding
  • Kulor i hjärtat - Naumann
  • Miss Peregrines besynnerliga barn - Riggs 
  • om detta talar man endast med kaniner - Höglund
  • Paravanas vandring - Ellis
  • Pojken på bergets topp - Boyne
  • Simon & Sophie - Granholm
  • Snöstormen - Nordin
  • Tio över ett - Laestadius
  • Vargbröder - Paver
  • Villig - Wahldén 

Övriga

  • Att skriva källhänvisning 
  • Koll på nätet - Staub Halling


torsdag 27 mars 2014

Att få tillgång till böckernas värld

Jag blev så inspirerad av Marias fantastiska inlägg om högläsning och texters betydelse.
Därför vill jag berätta om resan som en av våra förskoleklasser har gjort under det här läsåret. I höstas kom gruppens förskollärare och berättade om hur illa ställt det var med deras barngrupp, de kunde inte lyssna eller ta till sig berättelser när pedagogerna högläste.
De bestämde sig för att ändra på det och har verkligen läst för dessa barn, i mindre grupper och i den stora gruppen. Vi har försökt välja korta texter med rak handling och avslutade händelser i varje kapitel. Där har t.ex. Emilböckerna och böckerna om Iggy fungerat bra. De har naturligtvis läst massor av bilderböcker där de skapat förförståelse genom bildpromenader innan läsningen och samtal under och efter läsningen.
Olczaks bokserie Jakten på Jack blev i början av våren en klar favorit. När jag kom med de efterlängtade fortsättningarna blev jag formligen överfallen av jubel och engagemang redan i hallen.
Strax innan jul läste förskollärarna Skåhlbergs Kalle som lucia. Den väckte mycket engagemang och de gillade verkligen berättelsen.
I går hade jag förmånen att ha ett boksamtal med gruppen. De fick berätta för mig vad de redan visste om Kalle. Jag frågade om de skulle vilja vara vän med honom och det var många som ville. Sedan läsberättade jag Kalle med klänning. Förskollärarna antecknade barnens kommentarer som de ska arbeta vidare med i gruppen.
Vilken tur att den här gruppen har fått så skickliga och engagerade förskollärare!

måndag 4 april 2016

Hurra, vi får post!



Jag har just läst en fantastisk bilderbok av Marianne Dubuc som står för både bild och text. Erik Titusson har översatt till svenska.
Vi får följa med musen som är brevbärare. På framsidan kan vi se hur han vandrar ut från postkontoret med en vagn full av paket. Vem ska ha vilket paket?
På sin runda får vi möta allehanda djur och det är inte bara själva paketutdelandet som engagerar. Djurens hus är ritade i genomskärning och det finns många mycket fiffiga lösningar på olika behov i vardagen. Varje gång du läser igenom boken upptäcker du nya detaljer i bilderna. Jag är särskilt förtjust i kaninernas odlingslösning och deras sinnrika toalett. Drakens korvgrillning har också sin poäng.
Det är ett strävsamt arbete han har den lille postmusen, upp i träd och på höga bergstoppar och ner i havets djup.
Den här typen av bok öppnar upp till samtal och upptäckarglädje. Fullt i klass med Var är tårtan? av  Tjong-Khing Thé eller Resan av Aaron Becker som jag skrev om för knappt ett år sedan. Dessa två bilderböcker är helt ordlösa. I Hurra, vi får post! finns en del text men bilderna är helt dominerande.

tisdag 17 november 2020

Den riktiga solen - Peimaneh Mollazehi

Salman har aldrig längtat så mycket efter sommarlovet som nu. Han och familjen ska äntligen åka på utlandssemester till Spanien. Han har köpt badbyxor, en keps och en stark solkräm eftersom mamma är så nojig. Solen är enligt henne trasig i Sverige, den är inte så stark. Men hans drömmar om den spanska solen kraschar när pappa får ett samtal med dåliga nyheter från sin syster i Iran. 

Systerns man har dött, troligen mördad efter han tagits till fånga av polisen och nu måste Salmans pappa åka till Baluchistan för att hjälpa henne och hennes barn. Vilket så klart innebär att resan till Spanien avbokas. När besvikelsen lagt sig bestäms det att hela familjen ska åka till Iran, vilket är en farlig resa då Salmans pappa redan flytt landet en gång. 

Boken har ett bra flyt och behandlar sorg, flykt, politik såväl som glädjen i att hitta nya delar av sin familj och att stå upp för det man tror på. Boken är Peimaneh Mollazehis debut som författare. 

Om du gillade Om jag får stanna tror jag att du även kommer gilla denna. 


En figur håller i en bok