onsdag 27 augusti 2014

Det går att lyssna till en läsande klass!

Jag håller med Maria om att det är verkligen roligt att se allt kreativt arbete  kring materialet En läsande klass.
På Skönadalsskolan har vi i dagarna startat upp en fortbildning för alla Svenska SO lärare på mellanstadiet kring läsförståelse. Ett fokusområde är just materialet En läsande klass. Under läsåret ska vi även ha erfarenhetsutbyten och fördjupning kring En läsande klass vid fem tillfällen för alla lågstadielärare.

Regeringen har uppmärksammat Martin Widmarks fantastiska insats med en medalj i guld "för hans utomordentliga författarskap och inspirerande arbete med att främja barns och ungas läsning".

Materialet är verkligen tillgängligt för alla då samtliga texter finns inlästa och är fria att använda precis som allt annat material.
Du hittar inläsningarna på En läsande klass webbplats i samband med texterna eller via Inläsningstjänst webbplats. Du kan även ladda ner Inläsningstjänst app och lyssna genom den i din mobil eller i en surfplatta.

Jag har anledning att tro att vi kommer återkomma många gånger med beskrivningar om hur olika klasser arbetar med materialet.

tisdag 26 augusti 2014

En läsande klass

 



Bland många andra klasser så har klass 3 på Söderpark direkt vid terminsstarten startat upp och blivit "En läsande klass". Klassen läser, diskuterar och följer texterna och materialet som ligger på En läsande klass. Just nu läser läraren högt ur boken Den magiska kappan av Katarina Genar. Barnen tycker boken är jättebra! När klassen har arbetat färdigt med de första kapitlena i Den magiska kappan har vi flera exemplar av boken som vi ska låna ut till de elever som vill läsa boken på egen hand.

Lärarna Anna och Viveka har gjort i ordning ett jättefint och inspirerande skåp som står längst fram i klassrummet. I skåpet hittar man rekvisita till de olika lässtrategierna. Där ligger en kristallkula - spågumman, ett förstoringsglas - detektiven, en målarlåda - konstnären, en mikrofon - reportern, en lasso - cowboyen mm


Vilken Läsglädje och Läsinspiration!


tisdag 19 augusti 2014

Drömbärarna

Kerstin Lundberg-Hahn är en produktiv och intressant författare. Mina favoriter bland hennes böcker är Barnkolonin, Lyckokakan och framförallt Skuggan i väggen. Barnkolonin och Skuggan i väggen är suggestiva, drömska böcker  - en mycket populär genre främst bland mellanstadieeleverna.  Lyckokakan är en bok som handlar om att våga och att vara annorlunda, ett alltid lika aktuellt ämne. Denna bok passar utmärkt som högläsningsbok.

Det var med spänning och stor förväntan som jag började läsa den alldeles nyutkomna Drömbärarna. En bok som, enligt vad jag läst om tidigare, ska vara en fantasyberättelse. I Drömbärarna är Malva huvudpersonen, hon har precis flyttat till ett nytt hus med sina föräldrar och ett syskon som fortfarande ligger i mammas stora mage.

Det har kommit många böcker de senaste åren som börjat precis så här; familj som är nyinflyttade till ett mystiskt hus… Men det visade sig att denna bok skiljer sig lite från de övriga, här är det inte huset som är mystiskt utan istället grannen Veronica. Veronicas äppelträd bär frukt trots att det inte är tid för det. Och vilka äpplen sedan, äter man dem hamnar man i drömmarnas värld. Veronica är konstig tycker Malva, hon pratar för sig själv, hon har en låda full av gamla fotografier och en handritad karta i vardagsrummet.
En dag börjar Veronica berätta sin historia för Malva och sedan börjar nästan en ny historia i boken. För nu dras Malva in i Veronicas drömvärld (fantasyvärlden) och då blir boken både spännande, ganska obehaglig och kanske lite för lång.

Drömbärarna kommer att locka samma läsare som läser både Ingerlin Angerborns (Rum 213, Hjärta av damm, Månfågel m fl) samt Kristina Ohlssons (Glasbarnen, Silverpojken) böcker.  Tyvärr tycker jag dock inte att den riktigt når upp till nivån på dessa böcker eller till Kerstin Lundberg–Hahns tidigare böcker.
 
Det ska bli spännande att se vad eleverna tycker om Drömbärarna!

söndag 17 augusti 2014

Hur gick det sen?

Malmöfestivalen är i full gång med ett utbud som nästan kan vara ångestskapande. Vad ska jag välja?
   Men redan på Malmö central finns ett måste, för mig, men kanske mest för barnfamiljer med barn över tre år. Där har Finlandsinstitutet byggt upp en interaktiv utställning av Tove Janssons bok Hur gick det sen? Varje bokuppslag är uppförstorat och försett med roliga detaljer och ljudillustrationer. Utställningen är gjord med anledning av Tove Janssons hundraårsjubileum.

I ett hörn av utställningen finns möjlighet att skapa sina egna Mumintroll. Det är återSKAPA som står för den delen med personal och material. Deras tanke är att arbeta för en hållbar utveckling. De arbetar bland annat med industrispill som skänkts av företag. De finns i Malmö och går att boka för workshops av olika slag. Du kan läsa mer på deras webbplats
Utställningen finns i kakelhallen på Malmö central och är öppen varje dag under Malmöfestivalen. Läs mer HÄR
Tove Jansson och hennes Mumintroll är kända över stora delar av världen. Det är inte bara jag som slukade hennes böcker som barn. I helgen välkomnade jag ett ungt par från Lettland som ska hyra ett hus här i min by under studietiden i Sverige. I huset bor katten Mummi som hyresgästerna förväntas ta hand om. Ah Mummi sa den ene studenten, precis som början på Tove Janssons Mumintroll.

tisdag 12 augusti 2014

Litterära föreställningsvärldar



I våras när jag var på ReadMe-konferensen i Lund lyssnade jag bl a på Judith Langer. Judith Langer är professor vid State University of New York och en mycket intressant och karismatisk föreläsare. Hon pratade om skönlitteraturens positiva inverkan på tänkandet. Hennes tes är att människor (barn/ungdomar) bygger upp ”litterära föreställningsvärldar” när de hör/läser en historia. Denna föreställningsvärld kan vi använda oss av i skolvärlden för att få elever att diskutera texter/bokkaraktärer/händelser mm. Eleverna har olika föreställningsvärldar och vid diskussioner får alla ta del av varandras föreställningsvärldar, formulera sina egna, göra olika tolkningar och bemöta andras tolkningar. Diskussionerna i klassrummet är viktiga, det finns inget rätt eller fel. Här är läraren mycket viktig som diskussionsledare. Det är öppna frågor som ska ställas till eleverna, det är också viktigt att se till att alla kommer till tals och vågar föra fram sina tolkningar. Ett konsekvent och långsiktigt arbete runt föreställningsvärldar med öppna diskussioner ger, menar Langer, analytiska, kritiska och empatiska individer. Detta påverkar allt skolarbete, inte bara när vi läser skönlitteratur.

Under sommaren har jag läst Langers bok Litterära föreställningsvärldar; Litteraturundervisning och litterär förståelse. Boken är mycket bra och användbar! Det finns många praktiska tips och idéer som man direkt kan hämta från boken.

I dag har jag pratat om bra och pedagogiska böcker för Söderparkskolans pedagoger. Jag utgick då från Langers bok Litterära föreställningsvärldar och tipsade om böcker som jag tycker man kan använda sig av om man vill testa Langers idéer med att bygga föreställningsvärldar med eleverna och få till bra diskussioner om händelser/karaktärer/känslor i klassrummet.



Några böcker som jag pratade om idag var:
Örbeck-Nilssen; Inte alldeles ensam
Adbåge; Jag är jag
Salmson; Om rymden
Melin; Varm tass i mörkret m fl
Bengtsson; Försvunnen

Lidbeck; Barnhemmet
Björn; Kickboxaren



onsdag 23 juli 2014

Ett annorlunda sommarlov

Judit är sur. Hon är i sommarstugan med pappa och han bara snickrar hela dagarna. De hon brukar leka med på landet ska inte vara där på hela sommaren och hon får inte bada själv i sjön. Det finns inget kul att göra alls! Men på en promenad med hunden Kubben så hittar Judit ett torp i skogen. Det ser ganska fallfärdigt ut och trädgården är i ett bedrövligt skick, men där bor tant Harriet 96 år gammal. Harriet är lite barsk, men hon och Judit blir snart vänner. Och tur är väl det, för det är ganska mycket som tant Harriet behöver hjälp med. Judit hjälper henne få igång den gamla traktorn, plöjer upp en åker, sätter potatis och sår fröer. Hon får hjälpa till att handla åt tant Harriet, hämta saker på vinden och i förrådet och hjälpe henne på utflykter. Hon målar huset och "klipper" gräset genom att låna bondedns får. Tant Harriet berättar fantastiska historier om allt hon hittat på "i sin ungdom" och det är inte lite det. Hon har seglat på alla de sju haven, varit med om det märkligaste äventyren överallt i världen och Judit vet inte vad hon ska tro. Men har en levt i 96 år så har en förstås hunnit med ganska mycket. Det senaste äventyret, och anledningen till att Judit inte får säga till någon att hon träffar tant Harriet, är att hon rymt från ålderdomshemmet som hon inte trivs på eftersom alldeles för många människor där säger åt en vad en får göra och inte. Tant Harriet behöver ingen som bestämmer över henne.

Nu har i alla fall Harriet kommit tillbaka till sitt älskade barndomshem Långkärr för att uppleva en sista sommar där innan hon dör. Judit kan inte förstå varför Harriet skulle vilja dö när hon har så många fantastiska minnen, och hon tycker det är egoistiskt av Harriet att göra så mot henne, nu när de äntligen träffats.

Jag älskar den här berättelsen, Harriets osannolika historier, Judits förmåga att hänga med och vara påhittig och dessutom är jag väldigt svag för böcker där varje kapitel inleds med en liten kort summering om vad som komma skall. Till exempel: "Kapitel 10 I vilket Judit och tant Harriet äter morötter så det sprutar ur öronen och bestämmer sig för att gå på jakt."

Detta är den första boken jag läser av Charlotta Lannebo. Hon har tidigare gett ut tre böcker om Lilla E. Kanske dags att läsa även dem. Boken påminner lite om Iris Karlssons värsta sommar av Elin Lindell, med en lite galen tant och ett barn som får styra upp situationen, och jag tror att den här kommer funka lika bra som högläsningsbok. Jag tänker definitivt tipsa "mina" lärare om den när terminen börjar.

måndag 21 juli 2014

Lite Odd

Odd är en liten vikingapojke som inte är som de andra. Han bor med sin mamma sedan pappan dog i samband med en vikingafärd. Odd gör inte ett ljud, visar inte med en min hur han känner och ganska ofta går han runt med ett irriterande flin i ansiktet. Till och med efter att han fått ett träd som krossat hans ben över sig. De andra byborna blir irriterade på honom när de inte kan läsa hans ansiktsuttryck och han är ganska ensam. Ett år, efter att hans mamma gift om sig med Elfred den fete som avskyr Odd, vill inte vintern ge med sig. Kylan består och snön och isen lämnar inte Midgård. Människorna längtar efter att göra båtarna i ordning för vikingafärder, förbereda sådden och slippa undan instängdheten i långhuset, men vintern släpper inte sitt grepp. Odd, som tröttnar på tråkningarna från sin nya familj, ger sig av till sin pappas gamla skogshuggarkoja. Redan första morgonen hör han en knackning på dörren och utanför står en räv. Räven verkar vilja att han ska följa med och ute i skogen möter han en björn och en örn. De tre djuren visar sig vara gudarna Oden, Tor och Loke som behöver Odds hjälp. Asgård har tagits över av Frostjättar och de tre gudarna har förvandlats till djur och förvisats. Om inte ordningen återställs i Asgård kommer vintern aldrig att ta slut och alla djur, människor och växter kommer att dö. Odd måste ta till sin klokhet och list för att vinna över Frostjättarna.

Den här boken borde funka som ett spännande komplement när klasser läser om vikingatiden. Ett annorlunda sätt att lära sig om asagudarna
och vikingarna.